Elias Markstedt frågade mig via Fria ligan vad Trakoriens veckodagar heter och jag skickade svaret nedan som kanske kan intressera fler. Inget är bestämt utan ni får gärna ha synpunkter. Grunden är Elias eget förslag.
"De flesta gudar du nämner dyrkas överallt i Argond och Trakorien men inte alla och fokus varierar mellan trakterna. Jag kan tänka mig att varje veckodag har ett stående tema över Argond (ärvt från imperiet Jorgpagna) men att gudarna kopplade till varje tema kan variera från land till land. Alla dagar behöver heller inte vara kopplade till gudar.
Söndag - Solens dag som du föreslår, oftast representerad av Shamash utom i Valima och Navalima där man av naturliga skäl dyrkar tvillinggudarna som bär solen: Valliman och Drigel. På Mereld dyrkas Tigwalvan denna dag medan Shamash får tisdagen.
Måndag - Månens dag som föreslaget, men eftersom Luvena har en kontroversiell klang och ofta inte omnämns av rädsla för åkallan så kallas dagen ofta bara månens dag i många länder.
Tisdag - Jordens dag. Här tillägnas dagen den naturanknutna gud som är viktigast på platsen, kanske Dumuzi, Marduk eller Anxalis (blir Havets dag då).
Onsdag - Handens dag, dvs tillägnad människans strävan när det gäller handel, hantverk, pengar etc. Kastyke tordes bara dyrkas på Paratorna eftersom ingen annan vill veta av henne.
Torsdag - Kampens dag. Trocuspa som dock har en "facklig" karaktär genom att vara yrkeskrigarnas gud snarare än krigets. Marduk eller Inashtar skulle också kunna komma ifråga här om de inte har dagar redan.
Fredag - Kärlekens dag, och då mer ägnat lust och fruktbarhet än någon slags romantisk kärlek. Inashtar fungerar inte på Paratorna.
Lördag - Kunnandets dag med dragning åt eftertanke, vishet, reflektion och ålderdom. Enki lär vara självskriven för denna dag på de flesta håll.
I Kishatet är alla dagar Shamashi första dag, andra dag etc.
I Ransard så är tisdag Subardas dag och måndagen Friarens dag. De fem dagarna efter tisdag kallas efter Subardas fyra aspekter (motsvarar de högsta gudarna på andra håll): Dumuzi, Inkashi, Inkashea (kärleksaspekten av samma gud), Enkea och Shamsi."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Låter mycket fint, men har du skrivit något om veckor innan? I så fall kan det vara svårt att ändra men skulle inte en åttadagarsvecka (Abzulvans heliga fyrtal x 2)om man har en vilodag (eller rentav en fyradagarsvecka om ingen vilodag finns) vara bättre. Bara en liten tanke.
Fredrik: Jag har använt begreppet "veckor" på flera ställen i romanerna och är obenägen att ändra antalet dagar även om jag ser din poäng. Nu har ju heller inte Abzulvan så stort inflytande i Trakorien. Men som sagt är det en tanke om man mer hade börjat från noll. Däremot har jag för enkelhets skull alltid räknat med jämna trettiodagarsmånader och att detta stämmer med himlakropparna så att problemet med skottsekunder eller glidande av månader inte uppstår.
Man kan ju tänka sig att olika kalendrar även har olikt långa veckor. Kulturerna både i Trakorien och på Argond är många så en bakgrund till ett visst sätt att räkna borde enkelt gå att hitta. Att en sjudagarsvecka är allmänt spritt kan även ha att göra med en måncykel om 28 dygn med fyra faser om 7 dygn vardera.
Jämna månader om 30 dygn går även upp med månmånader om 28 dygn vart sjunde år om man räknar med ett kalenderår om 360 dygn (och ett månår om 364 dygn).
Birke: Nu när du säger det så minns jag att du skrev ett förslag till spelet i den angivna riktningen. Det avsnittet liksom mycket annat ströks i slutversionen där man stod inför att korta texten av utrymmesskäl.
Jag tycker absolut att man kan ha veckor med olika antal dagar på olika håll eller ingen vecka alls. Dock har jag som sagt använt begreppet veckor med sju dagar för Trakorien i romanerna och om jag ändrar så ändras antalet resdagar till exempel. Det kan till och med finnas konkurrerande kalendrar inom en och samma kultur - jag ser direkt möjligheter till äventyr.
Det är dumt att ändra det som redan är skrivet, för veckornas längd är ju inget som är väsentligt för handlingen i romanerna. Men Birkebeinaren har ju en fin lösning, med olika långa veckor och olika kalendrar(det har vi ju haft och har i vår värld).
När jag hade skickat förra inlägget kom jag att tänka på att sjudagarsveckan är en mesopotamisk skapelse, alltså är den perfekt i din värld. :)
Överlag är det knepigt med att ändra invanda begrepp som dygn, vecka, månad och år. Månader är det lättaste, då vi har månader som är olika långa. Veckor är väl inkörda i vårt medvetande, vilket försök att ändra veckornas längd (efter de franska och ryska revolutionerna) har visat, de har inte fungerat. Jag har dock funderat på att man använder år som tidsenhet i Star Wars, olika planeter har ju olika långa år, men det är en annan historia.
Ett av de dummaste experiment jag gjort i rollspel var att ändra väster och öster till vänster och höger. Det var kul i ungefär tio minuter och sedan en oändlig plåga. Man bör tänka sig för innan man ändrar vår världs invanda men samtidigt kan det ge färg med variationer. I romanerna har jag använt äldre icke-decimala och ibland påhittade mått för sträckor och mängder.
Exempel:
Trakorisk mil = 1800 m
Replängd: 30 m (fast ibland 15)
Dubbelsteg: 150 cm
I levande rollspel har man samma problem, fast kanske ännu mer än i fantasyrollspel och litteratur, som vi diskuterar här i tråden. Till ett levande rollspel jag var med och arbetade på i slutet av förra årtusendet funderade vi mycket kring månader, veckor och tideräkning.
Först och främst ville vi bryta invanda mönster. I många sagovärldar på den tiden använde man samma system som vi haft sedan förbabylonsk tid, men man ändrade namnet på de sju dagarna och de 12 månaderna. Detta blev givetvis oerhört svårt att lära sig för deltagarna. Vi ville göra det enkelt, men samtidigt logiskt och dessutom skapa stämning i spelet.
Jag ber om ursäkt att detta inlägg blev långt, men såhär skrev vi i varje fall. Jag hoppas ni finner det intressant och läsvärt:
"Den kalender som används i Askevall idag kallas den andra kalendern. Året är indelat i sex månvarv, tiden mellan två fullmånar. Dessa benämns snöe, töe, groe, gröne, skörde och blöte. Varje månvarv är uppdelat i fjorton fyrander, vardera om fyra dygn. Således är ett månvarv 56 dygn långt. Mellan varje månvarv ligger dessutom en dag kallad månedag. Denna dag ingår inte i fyranden utan är en fristående dag som återkommer vid varje fullmåne.
På denna dag hyllar man ljuset och festen är en bön om att ljuset skall komma tillbaka till månen, den slocknade solen. Ett arkendiskt år är således 4 dygn x 14 fyrander x 6 månvarv + 6 fristående månedagar = 342 dygn och börjar första dagen i snöe.
Detta stämmer dock inte exakt och man tvingas därför lägga in en extra dag emellanåt, kallad rättedagen.
Fyranden är som sagt fyra dygn lång. Dygnen kallas nye, tvage, öle och tinge. Fyranden börjar med nye, som följs av tvage, dagen då det är sed att tvätta sig mer eller mindre noga. Öle har enligt legenderna gett sitt namn åt den heliga drycken öl, då det var på öle man för första gången drack av denna underbara dryck.
På ölekväll bör man åtminstone dricka ett stop öl, även om man är barn. De flesta lindebarn får suga på en tygbit med en knut på som man doppat i öl. De flesta anser dock att barn inte skall berusa sig förrän de påbörjat sitt sextonde levnadsår och därmed blir vuxna.
Efter öle följer tinge. Denna dag är något av en vilodag då man inte skall arbeta med tunga kroppsarbeten. På morgonen sover man ofta längre än vanligt, kanske beroende på att ölekvällar tenderar att bli lite senare än andra. Det är endast på tinge man får hålla ting i byar och städer, men detta sker dock inte varje tinge. Tinge är även den allmänna marknadsdagen."
Det här var ett perfekt system för levande rollspel. Vi kunde börja lajvet på 'tinge' och lägga upp möten och förvecklingar som sedan pågick hela spelet och avslutade fem dagar senare med ett nytt ting. Mitt i 'fyranden' låg 'tvage' och då var ett bad verkligen välbehövligt.
Man skulle kunna kalla det för en perfekt Landet Lajvien-vecka.
Framförallt var det lagom enkelt för att deltagarna faktiskt skulle kunna lära sig namnen på de sex månvarven och de fyra dagarna.
Mäkolv: Låter utmärkt tycker jag. Man ställs ju dock alltid inför värdet av nypåfund i förhållande till den belastning på läsarna / spelarna som du själv antyder. Jag har som du vet namn på alla tolv trakoriska månaderna sedan det gamla spelet men har aldrig räknat upp dem eller använt dem särskilt mycket i romanerna. Det där med skottdagar och annan misspassning har jag dock rensat bort.
Ja, det verkar som om lite av kalendertexten försvann i redigeringen men den kanske går att posta på Fria ligans forum eller så...
I EA-projektet (www.erebaltor.se) finns flera varianter på kalendrar och tideräkningar. En av dessa är en vidareutveckling av kalendern det finns spår av i den gamla Trakorienboken, bl.a. månadsnamnen Taragan, Minde osv. och Råttans triad som nämns i inledningstexten. De flesta systemen bygger på en värld lik vår egen och använder begrepp man lätt känner igen men som inte nödvändigtvis är exakta. En variant är exempelvis "Fortdag" inspirerad av det engelska Fortnight och betecknar en period om 14 dygn eller en halv månad.
Skicka en kommentar