söndag 4 december 2016

Jagets frihet och fängsel



Jag har läst tre böcker av den sydkoreanske ”filosofen” Byung-Chul Han (BCH), verksam som konstprofessor i Berlin. Min egen redaktör Ola Wallin har översatt böckerna från tyska och de är utgivna på förlaget Ersatz. Håkan Liljemärker har gjort de vackra omslagen.

Titeln filosof står ovan inom citattecken såsom det också kunde göra inför Nietzsches (N) namn. En modern, akademisk, analytisk filosof skulle förmodligen inte tycka att någon av dessa herrars skrifter har med filosofi att göra. För mig ligger inget nedvärderande i citattecknen utan ni kan se dem mer som upplysning. Både BCH och N framlägger påståenden, ibland underbyggda, men ofta bara som just påståenden: ”så här är det” och ”den har fel”. Båda två är provocerande, rakt på sak och gör observationer som väcker intressanta reflektioner vare sig man håller med eller opponerar sig våldsamt. Däri ligger värdet av vad de skriver: att de förmår väcka ens egna tankar. Båda är mycket läsvärda och originella, men man ska inte vänta sig några längre logiska kedjor eller försiktighet i slutsatserna.

Byung-Chul Hans grundtankar
(som jag har uppfattat dem)

BCH menar att vårt digitala samhälle ändrat förhållanden i grunden. Det som slagit mig mest under läsningen är just påpekandet att inte bara våra förutsättningar ändrats radikalt utan också vi själva och hur vi uppfattar världen. Man kan tillägga att ”vi” i sammanhanget främst är västerländska människor.

Positivitet utan negativitet
BCH menar att vi inte längre kämpar mot hot eller under tvång, utan att tillvarons drivkrafter gått från negativa påbud och kontroller till ett positivt prestationstänkande. ”Du får inte” har blivit ”du kan”. Positivt och negativt är i sammanhanget inte synonymt med ”bra” och ”dåligt”, utan innebär snarare att piskan gått från en extern hand till vår egen. Ett genomgående tema i böckerna är förlusten av det negativa, "den andre" och "det främmande" – det som kräver att vi stannar upp, analyserar och förhåller oss, det som fråntvingar oss full kontroll. Problemen har så att säga gått från infektioner och kampen för överlevnad i fientlig miljö till fetma och cancer – självets hot mot sig själv (BCHs bild).

Självjagandet har ingen gräns utan tvingar oss till ständigt fortsatt prestation. BCH noterar att prestationstänkande passar kapitalismen väl eftersom konsumtion gynnas av ständigt begär snarare än av uppnådd tillfredsställelse. Han ser kapitalismen som en självgående mekanism som driver på alla den omfattar snarare än som en grupps beräknande utnyttjande av en annan. Konsumismen skiljer sig från religioner därigenom att religioner alltid lägger skuld parad med någon väg till absolution medan konsumismen bara erbjuder skuld, dvs du kan aldrig uppnår ett stadium där du duger. Jagandet efter och bristen på tillfredsställelse leder till vad författaren kallar Trötthetssamhället.

Informationsstormens överflöd
I nätets barndom talades det om hur alla människor nu skulle kunna fördjupa sig i det som intresserar dem, men BCH menar att våra oändliga möjligheter snarast lett till intolerans mot leda och en ytlig hyperaktivitet där stillheten och tystnaden inte har plats och därmed heller inte tanken. Avsaknaden av negativitet, dvs något som ställer sig på tvären och får oss att stanna upp, leder till mer av samma sak, vad BCH kallar det sammas helvete. Tillvaron pågår i ständigt presens, med klickande på ”gilla” och nätstormar som saknar narrativ och förlösning och snarast är ett affektivt tillstånd som genast avlöses av ett nytt.

De oändliga alternativen och deras totala transparens utplånar ”den andre” som främmande väsen. Bilden av andra blir istället subjekt i var och ens privata-narcissistiska värld. ”Kan jag inte ändå hitta en partner som är lite bättre?” Dagens privata narcissistiska världsbild menar BCH omöjliggör kärlek eftersom sådan kräver att du ger upp dig själv och accepterar den främmande. Istället blir andra människor instrument för vår njutning, därav andra bokens titel Eros Agoni.

De sociala nätverkens omfattande insamling av data om alla användare menar BCH slår ut behovet av teoribildning. En teori byggs på empiriska data och är ett verktyg för att förutsäga nya situationer, men när all information samlas in behövs inga modeller utan slutsatser kan dras direkt ur datamängden: ”så här är det de facto och vi skiter i varför”. Priset blir att slutsatser alltid byggs på det som varit och redan fungerat så att ingen nytanke om det kommande behövs. Kreativitet har därmed ingen funktion.

Makt och kraft
När de västerländska demokratierna utvecklades i början på 1900-talet agerade massan mot det fåtal i privilegierade grupper som hade makten. Det har funnits förhoppningar om att digitalsamhället skulle leda till direktdemokrati där alla röstar hemifrån i alla frågor, men BCH menar att detta skulle reducera demokratin till konsumtion – till valet av vilket omedelbart alternativ som du ”gillar” för stunden. Alternativen skulle i sin tur skulle utformas för att nå maximal uppmärksamhet och lockelse.

BCH menar att ingen massa med kraft idag existerar bland medborgarna därför att en massa kräver att individer går ihop och är beredda att uppge sin individualitet för det gemensamma – att acceptera det negativa andra. Snarare existerar en myriad individer som kan gå ihop för stunden och sedan genast lösas upp som grupp igen. Jag fick själv bilden av ett hjärta: för att blodet ska kunna pumpas runt krävs att alla muskelceller synkroniserar sitt arbete. När så inte sker uppstår hjärtflimmer där det totala arbetet är lika stort, men cellerna inte samarbetar och därför inte uppnår någon effekt.


Mina tankar i läsningens förlängning
Till skillnad från Nietzsche föreslår Byung-Chul Han ingen väg framåt. Det kan förefalla deprimerande eftersom böckernas bild av vårt västerländska digitala samhälle inte är vacker, men eftersom böckerna är provocerande så blev jag snarast upplivad. Författaren är varken moraliserande eller fördömande utan saklig som en lite väl tvärsäker läkare i sin diagnos.

Den liberala, västerländska traditionen står idag under stark press och om BCH har rätt i att trötthetssamhället utgör dess kraftlösa slutfas så ser det ganska illa ut. Saknar det moderna västerländska samhället potens som författaren skissar, så kan det bli ett lätt offer för mer kraftsamlande grupperingar, må de sedan vara nationalister eller religiösa fanatiker eller bara människor vana att kämpa för överlevnad.

Jag läste i min ungdom Max Stirners bok ”Den ende och hans egendom” (vilket jag f.ö. satt som en kapiteltitel i Vanderland). Stirner hyllar jagets suveränitet. Det ironiska är att hans dröm enligt BCH till stor del gått i uppfyllelse, men att den kanske inte var så rolig trots allt. På liknande sätt ger BCH spännande perspektiv på den anarkistiska grundtanken om de oberoende jagens överenskommelser.

En uppmuntrande tanke som jag haft redan tidigare är att hoppet hos transhumanister liksom rädslan för artificiella intelligenser och singulariteter kunde dämpas på de grunder BCH för fram. Om dessa intelligenta mekanismer fortsätter på vägen mot ”det sammas helvete”, dvs att de nog kan utvecklas, men att de saknar förmågan att backa eller bara stanna upp, tänka efter och sedan ta en alternativ väg, så är det inte säkert att de alls kommer så långt.

Tankar för mitt personliga skrivande
Jag har alltid försökt skriva sådant som inte redan skrivits snarare än mer av det som är opportunt, likaså det som ställer krav på läsaren snarare än sådant som uppfyller förväntningarna. Ställt i relation till "det sammas helvete" känns min ambition mer angelägen än någonsin.


Sammantaget kan jag rekommendera den som funderar över samtiden att läsa Byung-Chul Hans tre böcker som var och en omfattar färre än hundra sidor. Man ska läsa honom och käfta emot under läsningen och sedan diskutera med andra – med verkliga andra – varför inte rentav med mig?




lördag 3 december 2016

Avslut och nystart

Inte mycket har skrivits här på bloggen under senare tid. Sanning att säga har jag haft en ganska långvarig svacka sedan Vanderland kom ut, dels en rent kreativ utmattning, dels som en besvikelse över att inte fler recensioner dykt upp nu sedan serien avslutats. Min redaktör säger att hösten överhuvud taget har varit ogin i den vägen – recensenter har det uppenbarligen heller inte så lätt. Inget jag kan göra åt den saken hur som helst utan det är bara att gå vidare (fast ni får gärna skriva omdömen på nätet om ni vill, det uppmuntrar fortsatta skrivande). Nu känns hur som helst tiden mogen att ge sig i kast med nya litterära projekt.


Lägesuppdatering:

Svavelvinters extreme metal-album
* Titel spikad (hemlig till Kickstartern)
* Omslagsbild av Pär Olofsson klar (får inte visas ännu, men den är grym och har crurer och en vulkan)
* Alla åtta låtarna översatta till engelska av undertecknad och granskade av Gunnar Redmalm och Martin Andersson. Vi kommer att lägga med originaltexter och engelska texter i skivan. Se smakprov längst ner.
* T-shirts med skorpioner och bansikans symboler på väg till dem som beställt.
* Jag och Christian kommer att köra en Kickstarter med skivan för att finansiera studioinspelning, tryckning, affischer etc. Kom gärna med önskemål om vad som kunde ingå som nivåer och stretch goals i en sådan kickstarter. Vi planerar den till slutet på januari / början på februari. Mer info kommer.
* Som ni ser har vi frångått beskrivningen black metal / death metal och klassar nu skivan som extreme metal. Detta för att det rör sig om hård metal, men utan fokus på gore eller satanistiska/ideologiska inslag (ni som känner till Trakorien vet att jag undviker kristna referenser och att mytologin mer är mesopotamisk och fornnordisk).

Spelskrivande
Jag jobbar vidare som underhuggare åt Machinegames och har kommit bra in i projektet nu med en avslutad fas. Det är en rolig sidosyssla. Tyvärr får jag inte säga mer än så.

Litterärt skrivande
Strukturerna tar form i mitt magiskt-realistiska romanprojekt förlagt till Uppsala. Känns som dags att faktiskt börja skriva text (vilket är den mindre ansträngande delen av arbetet för mig – vet inte om det är likadant för alla författare)

Därtill har det kliat rejält i mina trakoriska fingrar när jag lekt med tanken på både en uppföljare tjugo år senare och trakoriska noveller. Bland annat funderade jag på om man kunde få följa Uroboren i hans olika inkarnationer genom historien.

Nyutgivning av Svavelvinter inbunden
Den inbundna utgåvan av Svavelvinter har varit slut i flera år, men har nu kommit i nytryck så att man kan komplettera eller köpa hela serien i enhetligt och inbundet format.

Smakprov från metal-skivan
Här är det Shagul själv som sjunger. Jag inspirerades av John Miltons "Paradise Lost" från 1667, eftersom Shagul uttrycker samma gudatrots som Lucifer och skrev därför några verser på blankvers. Shagul motsvarar ju Nietzsche vilket den så benägne också kan märka.


Skivans låtar sjungs alla på svenska:

I boken skriver jag mitt eget liv,
min hand med tålmod formar var versal.
Låt rygg som saknar vilja träla slav.
Mitt öga slukar rymd från höga berg.

Berättarna må kräla i sitt guld.
De läser mig, men ser mig ändå inte.
De hör min röst, men ingen styr mitt öde.
jag äger mod att knyta stolt min näve.


Engelsk översättning (sjungs alltså inte)

In the book I write my own life,
my hand patiently forms each letter.
Let the spineless serve as slaves.
My eye tastes the view from high mountains.

The storytellers may crawl in gold.
They read me, but they see me not.
They hear my voice, but nobody rules my destiny.
I have the courage to proudly clench my fist.



söndag 13 november 2016

Diplomatiska förbindelser



Furstendömet Lorenzburg har idag ackrediterat och officiellt proklamerat undertecknad som Trakoriens ambassadör.

Här det officiella svaret:


Eders höghet,
dyre prins Freï von Fräähsen av Lorenzburg,
delare och utdelare av Lorenzburgs flammande orden:
Det bereder kejsar Radassabar den överväldigande och förste, därtill Septaviets sju hertigfamiljer, Bodâkens pungastinna rådsmedlemmar, samt icke minst undertecknad personligen, liksom föronekligen Trakoriens mindre förnäma medborgerlighet ner till ringaste slemdragare och tasseracka, den största glädje närhelst en rikets legat bereds nåden och lägligheten att upplysa farsegels fåvitske folk om Trakoriens skimrande väsen och vanor!

Därtill skall gudinnan Kastyke i utarma famntag välkomna den handel och den sakramentskade förtjänst som detta kuttrande länderna emellan torde ställa för hand. Må även sägner, seder och sånger nå utbytnad där så smeksamt ter sig för högre värden.

Med den högsta förbindlighet
Pashishu Brior Mörtsnarg da Nontonia


Ps. God landsfadersdag tillönskas även eder! Ds.


söndag 16 oktober 2016

Trakorien som serieroman?

Serieläsare på telefon


Romanerna om den femte konfluxen är avslutade, men lite som med barnen känner jag mig inte riktigt redo att släppa dem vind för våg. Framför allt skulle jag vilja se böckerna översatta till något annat och större språk, där mitt eget hopp mest har stått till tyskan. Det har hittills varit trögt. Jag tillåter mig också att drömma om något mer visuellt, främst en TV-serie, även om en förutsättning nog vore att böckerna först översatts.

En idé som dök upp vore att ge ut berättelserna som serieromaner. Jag har alltid författat på ett visuellt sätt, där jag först föreställer mig en scen och sedan skriver ner den. Det mesta i böckerna borde därmed kunna framställas visuellt. Sporrad av arbetet med metal-skivan, där scener ur böckerna givits en ny form, skulle jag gärna arbeta med en eller flera tecknare och försöka kondensera texten för detta format, förslagsvis direkt på engelska. Jag har alltid gillat serier och läst dem sedan femårsåldern. Projektet måste emellertid vara ambitiöst från början, annars låter jag hellre bli.

Nu skulle jag gärna vilja höra vad ni andra tror och vilka alternativa vägar som finns: Bra, dåligt? möjligheter? svårigheter? kickstarter? förlag? tecknare? etc.

Jag skulle fortfarande skriva på nya romaner.

måndag 10 oktober 2016

Gästspel i Lorenzburg





Nu på lördag, kl 10.00 den 15 oktober bär det av till Karlstad och furstendömet Lorenzburg för höstens sista inplanerade evenemang. På inbjudan av självaste prins Freï von Fräähsen ska jag prata om att bygga fantasikulturer och även sätta publiken i arbete är det tänkt. Här får ni en länk till framträdandet. Riktigt vad det blir vet emellertid varken jag eller någon annan. Efteråt tänkte Johnny Olsson spela rollspelet Svavelvinter offentligt med dem som vill pröva eller titta på.

Om ni är i Värmland och vill lyssna på undertecknad, provspela eller bara prata om Trakorien eller annat i största allmänhet så finns jag alltså på plats, lördag kl 10-12!

Lorenzburg är ett parallellsamhälle till den mer bekanta stadsdelen Lorensberg i Karlstad. Det är ett konstprojekt om att tillsammans med innevånarna förtrolla ett stycke samtid och samland med stöd av Karlstad kommun, Studiefrämjandet och Region Värmland. Ni kan läsa mer här.


Och efter Lorenzburg? Då ska jag med ren almanacka och allvar ta tag i nästa romanprojekt – ett outforskat fantasiland som jag avser anträda med stearinljus sidligt datorn i höstmörkret.


torsdag 6 oktober 2016

Beställ Shagul, T-shirten!


Från och med idag och tre veckor framåt har ni chansen att beställa Shagul som T-shirt, med fyra röda skorpioner och bansikans symboler på ryggen. På bröstet ser ni loggan för metalbandet Svavelvinter. T-shirten är en teaser inför min och Christian Älvestams platta som släpps under 2017. Vi har för närvarande åtta låtar inspelade i preproduktion och två återstår. Sedan ska solon läggas på, sånger nyinspelas i studio, låtarna mixas, skivor tryckas etc. I en av låtarna sjunger Shagul själv så därför föreslog jag namnet på tröjan. Trollkarlens namn betyder just "Skorpionen". Skorpionerna i trycket är som ni kanske vet hämtade från en 1500-tals världsatlas.

T-shirten har designats och säljs av Seiya Ogino, som kommer från Japan men bor i Nya Zeeland. Han har tidigare gjort omslag och annat till Christians plattor och verkar på det hela taget vara en kul kille.


Om ni vill ha en tröja så gå alltså till www.oginodesign.com och klicka på "Shop". Det finns bara en grej där ännu eftersom Seiya börjar sälja grejor just idag. Man betalar via Paypal.

Observera att tröjan bara går att beställa fram till 28 oktober, för sedan trycks hela batchen upp.

lördag 24 september 2016

Nyutgivning av Svavelvinter!

Bokmässan 2016 är nästan avverkad. Idag höll jag och min förläggare Ola Wallin ett seminarium på temat fiktion – verklighet. Ola överraskade mig vid mötet på två sätt: dels gjorde han en Hyland och stal mitt manus strax innan vi började för att jag skulle tala ledigare, dels meddelade han att förlaget beslutat återutge Svavelvinter i inbundet format eftersom så många frågat. Väldigt kul eftersom läsare frågat också mig och jag bara lyckats tjyvhålla några enstaka exemplar för eget bruk. Det betyder att den som vill snart kommer att kunna köpa hela serien inbunden – kanske redan i november!



Roligast på mässan var annars att träffa alla bekanta man bara pratar med över nätet resten av året. Mest spännande var att äntligen träffa Christian Älvestam. Han och jag är nästan klara med råproduktionen av vår dödsmetallplatta för bandet Svavelvinter, men vi har tidigare aldrig mötts utan skött allt på avstånd, han i Skövde och jag i Uppsala. Plattan blir kanon!



Imorgon bär det hemåt igen efter tre utmattande men roliga dygn. Jag och dottern Maja hann med att äta en fantastisk elvarätters provsmakningsmeny på Fiskekrogen – vår nog mest intressanta måltid hittills.

Edit: Här är menyn jag utlovade!