Nu har jag under någon månads tid kämpat mig igenom ytterligare en redigeringsrunda med Slaktare små. Manuskriptet känns nu så klart att jag efter några småändringar kan skicka det till förlaget med hyfsat gott samvete.
Framförallt Axel Henriksson och Roney Lundell har varit till stor hjälp genom att kommentera såväl språkliga och logiska som rent tramsiga oegentligheter. Även Robin Iversen och Fredrik Ström har bidragit med värdefulla synpunkter.
Sedan manuset gått i väg till Ola Wallin på Coltso så ska jag fokusera på några textavsnitt till rollspelet som produceras parallellt i Fria Ligans regi. Jag ska bland annat skriva om Trakoriens ärkefiende Ransard som dyker upp mer aktivt i den tredje romandelen och därför hur som helst måste tänkas igenom. Under redigeringsarbetet har många idéer dykt upp inför fortsättningen och jag längtar efter att sätta tänderna i del tre där många av de trådar som påbörjas i del två kommer att avslutas.
tisdag 31 maj 2011
onsdag 25 maj 2011
Towel Day
Swedish fantasy writer Erik Granström celebrates Towel Day in memory of Douglas Adams, author of The Hitchhikers Guide to the Galaxy.
During his yearly visit to the chartered accountant, mr. Granstrom found several uses for his towel, again proved to be the most valuable item for all interstellar travellers.
Comforting when attempting to grip financial realities
Concealing questionable tax deduction attempts
Removing evidence of nervousness
Denying basic causalities
During his yearly visit to the chartered accountant, mr. Granstrom found several uses for his towel, again proved to be the most valuable item for all interstellar travellers.
Comforting when attempting to grip financial realities
Concealing questionable tax deduction attempts
Removing evidence of nervousness
Denying basic causalities
tisdag 24 maj 2011
Winter von Schwefel
Nu ska ni få en uppgift:
Fyrtio sidor från Svavelvinter ska väljas ut för provöversättning till tyska i Coltsos regi. Tanken är förstås att något tyskt förlag ska fascineras så till den milda grad att de genast vill ge ut romanen på tyska.
Men vilka fyrtio sidor ska väljas enligt er mening? Nu vet jag inte om det måste vara fyrtio sidor i sträck eller om man kan plocka två-tre olika bitar som sammantaget blir fyrtio sidor. Jag misstänker att ett stycke gäller, men tolka som ni vill.
Förslag?
Fyrtio sidor från Svavelvinter ska väljas ut för provöversättning till tyska i Coltsos regi. Tanken är förstås att något tyskt förlag ska fascineras så till den milda grad att de genast vill ge ut romanen på tyska.
Men vilka fyrtio sidor ska väljas enligt er mening? Nu vet jag inte om det måste vara fyrtio sidor i sträck eller om man kan plocka två-tre olika bitar som sammantaget blir fyrtio sidor. Jag misstänker att ett stycke gäller, men tolka som ni vill.
Förslag?
torsdag 19 maj 2011
Herremoral och slavmoral
Dagens svenskar lever, åtminstone officiellt, i ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Så ej trakorierna. Författare, spelkonstruktörer och rollspelare har ett intresse av att sätta sig in i hur människor tänkte förr när ojämlikhet var regel och ofta inte kunde överbryggas. Utmaningen är att kunna tänka bort sin egen norm för att kunna framställa en otidsenlig människa. På köpet lär man sig se samtidens mekanismer.
Jag har haft stor hjälp av gamle Nietzsche för att framställa aristokrati. Man behöver på inget sätt dela hans uppfattning men resonemanget om slavmoral och herremoral är intressant för att förstå elitens tankesätt - i fiktionen och i verkliga livet. I Jenseits von Gut und Böse - Bortom gott och ont, skissar N skillnaderna mellan de två moralsynerna:
Slavmoralen
* ogillas av N såtillvida att den är ägnad att trycka ner de "starka och fria" som han propagerar för - de som i förlängningen ska utvecklas till "övermänniskan".
* skiljer mellan "gott" och "ont"
* dömer handlingar som goda eller onda
* böjer sig under en extern norm
* är enligt N en moral för de underlägsna, svaga, fega, tålmodiga och ödmjuka ägnad att skydda pöbeln mot de starkas berättigade förtryck.
Herremoralen
* gillas av N som varande den upphöjda människans moral, aristokratens norm
* skiljer mellan "förnämt" och "föraktligt" - aristokrati och pöbel
* dömer individer som förnäma eller föraktliga
* skapar sina egna värden. Är sin egen måttstock
* är enligt N en moral för de starka, stolta och självsäkra som bara respekterar sina likar och tar vad de vill och förmår.
I filmer med förment historiskt perspektiv ser man ofta hur filmskaparna inte klarar av eller inte vill skildra aristokrater med den herremoral dessa förmodligen hade utan istället framställer riddare, kungar, adelmän etc som människor med modern moral. "Goda" riddare är egentligen demokrater som värnar om de svagaste, inte tar sig friheter etc. De kan möjligen demonstrera överklasslater men visar sig ha ett gott hjärta innerst inne när filmen går mot sitt slut. Exempel: Valfri Disneyfilm eller Orlando Blooms riddare i "Kingdom of Heaven". "Onda" riddare blir i sammanhanget ofta grymma egoister och inte sällan sadister. Jag misstänker att det beror på att filmskaparna söker skapa identifiering med hjältarna respektive tydligt hat mot de onda. Samma uppdelning av goda mot onda har spillt över till de flesta fantasyverk. Filmer om exempelvis flygaräss från första världskriget kan däremot skildra herremoralen: Den nedskjutne adelsmannen behandlas väl av sin fiende och tillika adelsman mot att han ger sitt ord som aristokrat på att inte fly. De står båda i varandras ögon bildligt och bokstavligt talat skyhögt över männen i skyttegravarna oavsett sida.
Indelning i herremoral och slavmoral kan tyckas inaktuell för dagens människa, men inget kunde vara mer felaktigt. Skillnaden är att herremoralen idag gått under jorden men den har på inget sätt försvunnit. Ordet "aristokrati" betyder att "de bästa styr". Idag behöver man inte tillhöra en adelssläkt för att tycka sig tillhöra "de bästa". Många personer i samhällstoppen anser sig tillhöra en elit. De spelar visserligen demokrater inför öppen ridå, men respekterar bara sina likar bakom kulisserna. Det kan gälla inom företagslivet, kyrkan eller överklassen eller egentligen inom alla ledande och etablerade skikt i samhället.
När man ser påvar diskret hantera pedofiliskandaler som interna kyrkliga angelägenheter, Röda-kors-chefer stjäla från behövande, företagsledare roffa åt sig förmåner, kungen och hans kompisar söka dölja porrklubbseskapader eller IMF-chefen Strauss-Kahn tycka sig ha rätt att tvinga städerskor till sex så demonstrerar de alla sin herremoral. Jag är personligen övertygad om att ingen av dessa herrar ångrar sina handlingar utan att de bara grämer sig över att de blev upptäckta. Därför är det viktigt att läsa Nietzsche än idag om än inte på det sätt som filosofen hade tänkt sig.
Som alltid är herrarna med sin moral en inspiration för mina skriverier.
Jag har haft stor hjälp av gamle Nietzsche för att framställa aristokrati. Man behöver på inget sätt dela hans uppfattning men resonemanget om slavmoral och herremoral är intressant för att förstå elitens tankesätt - i fiktionen och i verkliga livet. I Jenseits von Gut und Böse - Bortom gott och ont, skissar N skillnaderna mellan de två moralsynerna:
Slavmoralen
* ogillas av N såtillvida att den är ägnad att trycka ner de "starka och fria" som han propagerar för - de som i förlängningen ska utvecklas till "övermänniskan".
* skiljer mellan "gott" och "ont"
* dömer handlingar som goda eller onda
* böjer sig under en extern norm
* är enligt N en moral för de underlägsna, svaga, fega, tålmodiga och ödmjuka ägnad att skydda pöbeln mot de starkas berättigade förtryck.
Herremoralen
* gillas av N som varande den upphöjda människans moral, aristokratens norm
* skiljer mellan "förnämt" och "föraktligt" - aristokrati och pöbel
* dömer individer som förnäma eller föraktliga
* skapar sina egna värden. Är sin egen måttstock
* är enligt N en moral för de starka, stolta och självsäkra som bara respekterar sina likar och tar vad de vill och förmår.
I filmer med förment historiskt perspektiv ser man ofta hur filmskaparna inte klarar av eller inte vill skildra aristokrater med den herremoral dessa förmodligen hade utan istället framställer riddare, kungar, adelmän etc som människor med modern moral. "Goda" riddare är egentligen demokrater som värnar om de svagaste, inte tar sig friheter etc. De kan möjligen demonstrera överklasslater men visar sig ha ett gott hjärta innerst inne när filmen går mot sitt slut. Exempel: Valfri Disneyfilm eller Orlando Blooms riddare i "Kingdom of Heaven". "Onda" riddare blir i sammanhanget ofta grymma egoister och inte sällan sadister. Jag misstänker att det beror på att filmskaparna söker skapa identifiering med hjältarna respektive tydligt hat mot de onda. Samma uppdelning av goda mot onda har spillt över till de flesta fantasyverk. Filmer om exempelvis flygaräss från första världskriget kan däremot skildra herremoralen: Den nedskjutne adelsmannen behandlas väl av sin fiende och tillika adelsman mot att han ger sitt ord som aristokrat på att inte fly. De står båda i varandras ögon bildligt och bokstavligt talat skyhögt över männen i skyttegravarna oavsett sida.
Indelning i herremoral och slavmoral kan tyckas inaktuell för dagens människa, men inget kunde vara mer felaktigt. Skillnaden är att herremoralen idag gått under jorden men den har på inget sätt försvunnit. Ordet "aristokrati" betyder att "de bästa styr". Idag behöver man inte tillhöra en adelssläkt för att tycka sig tillhöra "de bästa". Många personer i samhällstoppen anser sig tillhöra en elit. De spelar visserligen demokrater inför öppen ridå, men respekterar bara sina likar bakom kulisserna. Det kan gälla inom företagslivet, kyrkan eller överklassen eller egentligen inom alla ledande och etablerade skikt i samhället.
När man ser påvar diskret hantera pedofiliskandaler som interna kyrkliga angelägenheter, Röda-kors-chefer stjäla från behövande, företagsledare roffa åt sig förmåner, kungen och hans kompisar söka dölja porrklubbseskapader eller IMF-chefen Strauss-Kahn tycka sig ha rätt att tvinga städerskor till sex så demonstrerar de alla sin herremoral. Jag är personligen övertygad om att ingen av dessa herrar ångrar sina handlingar utan att de bara grämer sig över att de blev upptäckta. Därför är det viktigt att läsa Nietzsche än idag om än inte på det sätt som filosofen hade tänkt sig.
Som alltid är herrarna med sin moral en inspiration för mina skriverier.
onsdag 18 maj 2011
Lägesrapport
Nu händer det en hel del. Själv spurtar jag med slutredigering som ska vara klar till den första juni när manuskriptet ska skickas till Coltso. Jag koncentrerar mig på att korta ner och dela meningar så att boken får mer flyt. Naturligtvis kommer ytterligare ändringar att göras, men det är skönt att ha en hyfsad bastext att utgå från. Testläsarna har också påpekat en del saker av logisk natur: "Borde inte X veta att..." eller "Y kan läsa tankar i kapitel 10, och då skulle han ha märkt att...". Jag vill helst slippa skriva stora nya stycken men oftast kan även logiska problem lösas ganska enkelt sedan man väl har upptäckt dem. Dessutom finns förstås möjligheten att göra fler ändringar även sedan förlaget fått manuset.
Coltso har fogat in både mig och Svavelvinter och Slaktare små på sina sidor vid det här laget. Jag var i Stockholm och blev fotograferad av Cato Lein för webbsidorna och boken. Det är inte lätt att fotograferas, särskilt som jag fick order att inte se glad ut utan hellre "lite farlig". Det blev bra förstås även om man inser att åren går när man ser närbilder av sig själv.
På rollspelsfronten hade jag och Fria ligan ett möte den 12:e maj som blev lite av en kickoff. Tre illustratörer arbetar nu med bilder till spelet. Min uppgift har varit att ge bildförslag och att skicka korta utdrag om sådant som ska avbildas så att rätt stämning kan fångas. Texterna som våra bidragsgivare har skrivit kortas och jämkas samman av Mattias Lilja inom en gemensam ram. Vi använder därvid krönikören Ludenbrand från Kalklanden vilken dyker upp i romanen Slaktare små. Han skriver en svavelosande krönika om Trakorien med titeln "Vedergällning". Ludenbrand är modellerad efter krönikören och biskopen Liudprand av Cremona som på 900-talet skrev om romare och greker just under denna titel. Själv har jag åtagit mig att skriva en presentation av Tricilve och Ransard, men det får vänta till juni.
Coltso har fogat in både mig och Svavelvinter och Slaktare små på sina sidor vid det här laget. Jag var i Stockholm och blev fotograferad av Cato Lein för webbsidorna och boken. Det är inte lätt att fotograferas, särskilt som jag fick order att inte se glad ut utan hellre "lite farlig". Det blev bra förstås även om man inser att åren går när man ser närbilder av sig själv.På rollspelsfronten hade jag och Fria ligan ett möte den 12:e maj som blev lite av en kickoff. Tre illustratörer arbetar nu med bilder till spelet. Min uppgift har varit att ge bildförslag och att skicka korta utdrag om sådant som ska avbildas så att rätt stämning kan fångas. Texterna som våra bidragsgivare har skrivit kortas och jämkas samman av Mattias Lilja inom en gemensam ram. Vi använder därvid krönikören Ludenbrand från Kalklanden vilken dyker upp i romanen Slaktare små. Han skriver en svavelosande krönika om Trakorien med titeln "Vedergällning". Ludenbrand är modellerad efter krönikören och biskopen Liudprand av Cremona som på 900-talet skrev om romare och greker just under denna titel. Själv har jag åtagit mig att skriva en presentation av Tricilve och Ransard, men det får vänta till juni.
söndag 8 maj 2011
Den ende och hans omvärld - 3. Paratornierns tro
Vilka andliga föreställningar har en trakorier på Paratorna? Tror han att gudarna bedömer hans handlingar för att mäta ut belöningar och straff efter förtjänst? Ber han till gudarna för att lyckas i affärer eller ge sin fiende gikt? Vad tror han händer efter döden?
Till att börja med några förutsättningar:
* Trakorien är ett polyteistiskt samhälle. Många olika trosföreställningar samsas, även på huvudön Paratorna. Därför är toleransen större i jämförelse med de monoteistiska samhällena under vår egen medeltid och renässans. Även Det heliga Kishatet med sin mycket stränga tro är polyteistiskt i och med att man accepterar ett panteon där sanningsguden Shamash är störst. I länderna Katalbi och Vallima ett par veckors seglats söder om Trakorien utkämpades krig under ett sekel mellan monoteistiska och polyteistiska grupperingar. Krigen vanns av en polyteistisk allians som också bildade Abzulvan. Sedan den tiden lever en misstänksamhet kvar mot monoteistiska strävanden i hela norra Argond - ett slags monopolofobi.
* Den stor religiösa striden står inte mellan gott och ont eftersom det som anses vara gott eller ont varierar i den polyteistiska miljön utan mellan skapelsetrogna och skapelsefrämmande verksamheter.
* Trakoriern lever i en värld där det finns fungerande magi, religiösa mirakler, mytologiska väsen, spöken och odöda, levande naturfenomen etc. Det påverkar synen på gudarna och skapelsen. Ingen tvivlar på att paranormala fenomen förekommer i Trakorien eller på att tillvaron delvis är besjälad.
* Det finns flera intelligenta arter i trakoriernas värld vilket minskar benägenheten att se människan som skapelsens krona.
Sir James George Frazer studerar och reflekterar över förhållandet mellan religion och magi i sin klassiska bok "The Golden Bough" vilken jag just läser. Han menar att människans resonemang har gått ungefär så här:
1. Världen är nyckfull och obegriplig. Stora saker händer som påverkar oss på gott och ont. Vädret är oberäknerligt, skördarna varierar och folk blir oförklarligt sjuka.
2. Vi försöker styra omvärlden med magi, tekniker som tvingar händelserna att gå vår väg. Det sker i princip på två sätt: (a) lika påverkar lika - vi målar en bild av det djur vi vill fånga och får därför makt över det, (b) det som händer delen händer också helheten - vi bränner hår av vår fiende och gör honom därigenom sjuk.
3. Magin fungerar ju inte! Vi är för klena men det finns nog mäktigare krafter som kan hjälpa oss om vi ber dem snällt och ger dem gåvor. Religionen föds, men samtidigt lever magin kvar i försöken att med egen kraft påverka tillvaron.
4. Religionen fungerar ju inte heller! Samtidigt börjar människans eget manipulerande ge resultat genom empiriska studier och systematiska försök. Upplysningstiden föds. Vetenskapen är alltså med Frazers ögon att betrakta som magins förlängning och båda skiljer sig från religionen därigenom att människan förlitar sig på egen kraft istället för att söka blidka andra makter. (Möjligen kan ekonomi ses som en motsvarande förlängning av religionen ;-) )
Parallellt med trons utveckling bildas politiska strukturer där människors föreställningar kommer till användning. Shamaner och sedemera vetenskapsmän får en social status som de gärna vill behålla oaktat sin verksamhet. Religioner sanktionerar hela samhällsstrukturer och ger hela samhällsklasser fördelar som DE vill behålla oaktat sin verksamhet (konung av Guds nåde etc). Samtliga kommer att motarbeta företeelser som hotar deras ställning.
Trakorierns inställning
Vardagstrakoriern accepterar att ett panteon gudar har skapat världen och driver den enligt vissa principer. Det anses självklart att respektera och söka blidka gudar och andra mäktiga varelser med särskild makt över ens verksamheter, t.ex havsgudinnan inför en sjöresa eller "bergens andar" inför gruvdrift.
Gudarna anses bara bry sig om vad jag gör, säger och tänker i den mån det tilltalar eller retar dem själva. Blir jag dömd så är det inte för min egen skull utan för vem jag har trampat på tårna. Straffet kommer snarare här och nu än i någon eftervärld. I och med att gudarna bara bryr sig om sina egna domäner står det mig fritt att agera i gråzonerna där emellan.
Om jag dyrkar och underställer mig en personlig gud så kommer han/hon att beskydda mig från andra makter. Man har en liknande syn på gudar som på världsliga bossar. Jag måste alltså inte hålla mig väl med alla gudar så länge jag har beskydd på annat håll. Däremot är det aldrig en bra idé att reta någon gud eller att utmana dem. Hybris straffar sig. En skördegud på Paratorna har heller inte mycket att sätta mot havsgudinnan ute till havs.
Gudinnan Kastyke tillhör officiellt skapargudarna, men tas inte ens på Paratorna riktigt på allvar. Snarast är hon en sammanhållande symbol för rikets kommersiella gryndsyn. Kastykerdyrkan blir därmed synonymt med att visa patriotism och demonstrera ställning i samhället. Därför flödar ganska stor summor in i donationer. Köpmän offrar på allvar till Kastyke och tackar med gåvor till templen vid god utkomst. Det ses som en ren investering och man kan ju aldrig veta. De tempeljungfrur som välsignar affärsföretagande kallas investaler.
Magi fungerar och är acceptabelt till vardags även för präster så länge man inte går mot de religiösa reglerna. Därför håller sig många trakorier med talismaner, dricker trolldrycker och liknande. Av dessa fungerar 90% inte utan är rena lurendrejeriet, men placebo fungerar även i Trakorien. Det är likaså vanligt att söka blidka lokala andar på sin gård, i åkrar och bäckar och liknande. Detta anses inte stå i motsats till gudatro.
Polyteismen gör att kätteri är ett ganska okänt begrepp. Toleransen är stor även när det gäller tolkningar.
Livet efter döden ses som en trist skuggtillvaro som kan lysas upp eller förmörkas av de efterlevandes omsorger eller försummelser. Tanken på evig plåga eller lycka beroende på hur man betett sig i jordelivet är inte utbredd. Sådana öden är inte otänkbara men är då udda resultat av förbannelser eller välsignelser som uppstått under livet. Man tror generellt inte på återfödelse.
Jag kommer inte på något mer för tillfället, men fråga om ni undrar.
Till att börja med några förutsättningar:
* Trakorien är ett polyteistiskt samhälle. Många olika trosföreställningar samsas, även på huvudön Paratorna. Därför är toleransen större i jämförelse med de monoteistiska samhällena under vår egen medeltid och renässans. Även Det heliga Kishatet med sin mycket stränga tro är polyteistiskt i och med att man accepterar ett panteon där sanningsguden Shamash är störst. I länderna Katalbi och Vallima ett par veckors seglats söder om Trakorien utkämpades krig under ett sekel mellan monoteistiska och polyteistiska grupperingar. Krigen vanns av en polyteistisk allians som också bildade Abzulvan. Sedan den tiden lever en misstänksamhet kvar mot monoteistiska strävanden i hela norra Argond - ett slags monopolofobi.
* Den stor religiösa striden står inte mellan gott och ont eftersom det som anses vara gott eller ont varierar i den polyteistiska miljön utan mellan skapelsetrogna och skapelsefrämmande verksamheter.
* Trakoriern lever i en värld där det finns fungerande magi, religiösa mirakler, mytologiska väsen, spöken och odöda, levande naturfenomen etc. Det påverkar synen på gudarna och skapelsen. Ingen tvivlar på att paranormala fenomen förekommer i Trakorien eller på att tillvaron delvis är besjälad.
* Det finns flera intelligenta arter i trakoriernas värld vilket minskar benägenheten att se människan som skapelsens krona.
Sir James George Frazer studerar och reflekterar över förhållandet mellan religion och magi i sin klassiska bok "The Golden Bough" vilken jag just läser. Han menar att människans resonemang har gått ungefär så här:
1. Världen är nyckfull och obegriplig. Stora saker händer som påverkar oss på gott och ont. Vädret är oberäknerligt, skördarna varierar och folk blir oförklarligt sjuka.
2. Vi försöker styra omvärlden med magi, tekniker som tvingar händelserna att gå vår väg. Det sker i princip på två sätt: (a) lika påverkar lika - vi målar en bild av det djur vi vill fånga och får därför makt över det, (b) det som händer delen händer också helheten - vi bränner hår av vår fiende och gör honom därigenom sjuk.
3. Magin fungerar ju inte! Vi är för klena men det finns nog mäktigare krafter som kan hjälpa oss om vi ber dem snällt och ger dem gåvor. Religionen föds, men samtidigt lever magin kvar i försöken att med egen kraft påverka tillvaron.
4. Religionen fungerar ju inte heller! Samtidigt börjar människans eget manipulerande ge resultat genom empiriska studier och systematiska försök. Upplysningstiden föds. Vetenskapen är alltså med Frazers ögon att betrakta som magins förlängning och båda skiljer sig från religionen därigenom att människan förlitar sig på egen kraft istället för att söka blidka andra makter. (Möjligen kan ekonomi ses som en motsvarande förlängning av religionen ;-) )
Parallellt med trons utveckling bildas politiska strukturer där människors föreställningar kommer till användning. Shamaner och sedemera vetenskapsmän får en social status som de gärna vill behålla oaktat sin verksamhet. Religioner sanktionerar hela samhällsstrukturer och ger hela samhällsklasser fördelar som DE vill behålla oaktat sin verksamhet (konung av Guds nåde etc). Samtliga kommer att motarbeta företeelser som hotar deras ställning.
Trakorierns inställning
Vardagstrakoriern accepterar att ett panteon gudar har skapat världen och driver den enligt vissa principer. Det anses självklart att respektera och söka blidka gudar och andra mäktiga varelser med särskild makt över ens verksamheter, t.ex havsgudinnan inför en sjöresa eller "bergens andar" inför gruvdrift.
Gudarna anses bara bry sig om vad jag gör, säger och tänker i den mån det tilltalar eller retar dem själva. Blir jag dömd så är det inte för min egen skull utan för vem jag har trampat på tårna. Straffet kommer snarare här och nu än i någon eftervärld. I och med att gudarna bara bryr sig om sina egna domäner står det mig fritt att agera i gråzonerna där emellan.
Om jag dyrkar och underställer mig en personlig gud så kommer han/hon att beskydda mig från andra makter. Man har en liknande syn på gudar som på världsliga bossar. Jag måste alltså inte hålla mig väl med alla gudar så länge jag har beskydd på annat håll. Däremot är det aldrig en bra idé att reta någon gud eller att utmana dem. Hybris straffar sig. En skördegud på Paratorna har heller inte mycket att sätta mot havsgudinnan ute till havs.
Gudinnan Kastyke tillhör officiellt skapargudarna, men tas inte ens på Paratorna riktigt på allvar. Snarast är hon en sammanhållande symbol för rikets kommersiella gryndsyn. Kastykerdyrkan blir därmed synonymt med att visa patriotism och demonstrera ställning i samhället. Därför flödar ganska stor summor in i donationer. Köpmän offrar på allvar till Kastyke och tackar med gåvor till templen vid god utkomst. Det ses som en ren investering och man kan ju aldrig veta. De tempeljungfrur som välsignar affärsföretagande kallas investaler.
Magi fungerar och är acceptabelt till vardags även för präster så länge man inte går mot de religiösa reglerna. Därför håller sig många trakorier med talismaner, dricker trolldrycker och liknande. Av dessa fungerar 90% inte utan är rena lurendrejeriet, men placebo fungerar även i Trakorien. Det är likaså vanligt att söka blidka lokala andar på sin gård, i åkrar och bäckar och liknande. Detta anses inte stå i motsats till gudatro.
Polyteismen gör att kätteri är ett ganska okänt begrepp. Toleransen är stor även när det gäller tolkningar.
Livet efter döden ses som en trist skuggtillvaro som kan lysas upp eller förmörkas av de efterlevandes omsorger eller försummelser. Tanken på evig plåga eller lycka beroende på hur man betett sig i jordelivet är inte utbredd. Sådana öden är inte otänkbara men är då udda resultat av förbannelser eller välsignelser som uppstått under livet. Man tror generellt inte på återfödelse.
Jag kommer inte på något mer för tillfället, men fråga om ni undrar.
fredag 6 maj 2011
Sagan om ringarna
Valet av förlag är gjort. Jag har idag skrivit avtal med Ersatz förlag.
Slaktare små och förmodligen de två efterföljande romanerna i krönikan om den femte konfluxen kommer därmed att ges ut under Ersatz imprint Coltso, dvs deras varumärke för fantastik och annan genrelitteratur. Vi räknar med att Slaktare små kommer att finnas tillgänglig lagom till bokmässan, dvs i september 2011. Coltso kommer dessutom att ge ut Svavelvinter på nytt under hösten för att hålla seriens första del tillgänglig i handeln.
Inte mindre än fyra förlag visade intresse för mina romaner under den gångna månaden och till slut stod valet mellan Damm och Ersatz, två mycket lockande alternativ. Jag hade inte tvekat ett ögonblick att anförtro mig åt Damm, men måste förstås välja. Att jag till sist fastnade för Ersatz beror på att förlaget har en inriktning som jag tycker bättre passar mina böcker. Damm är visserligen större och har därmed mer resurser men är samtidigt bredare och jag känner att jag får en större delaktighet i hela utgivningsprocessen på Ersatz. Mina kontakter på Damm har varit professionella, lyhörda och tillmötesgående, men som det kanske blir på ett mindre förlag så drivs Ersatz av eldsjälar där jag blivit imponerad av Ola Wallins entusiasm, kunnighet och idérikedom. Redan under långfredagen satt han i sonderande säljmöten med bokhandeln. Ola kommer själv att redigera Slaktare små efter den obligatoriska och noggranna genomläsning av Svavelvinter som jag ålagt honom. Arbetet kommer att påbörjas inom en månad vilket ger mig tid att avsluta den pågående redigeringsrundan i samråd med testläsarna.
Coltso, eller egentligen кольцо, betyder "ring" på ryska. Jag ersätter alltså Järnringen med en annan ring. Ersatz betyder just "ersättning" på tyska. Jag blir den första svenska författaren på Coltso och det känns inspirerande. Samtidigt hamnar jag i fint sällskap med mycket meriterade ryska och tyska författare såsom Nick Perumov (platserna 2-10 i säljtoppen för 2010 på sf-bokhandeln), Dmitrij Gluchovskij (Metro 2033) och Sergej Lukjanenko (de filmade romanerna Nattpatrullen och Dagpatrullen). Ersatz satsar på hög kvalitet i tryck och text vilket jag uppskattar och man har mycket gott renommé hos de bokhandlare som jag talat med.
Alla de förlag jag pratat med har gillat idén med det nya rollspelet och jag kommer att sträva efter att koordinera projekten. Redan den 12 maj har jag ett möte med Fria ligan i Stockholm.
Dags att kavla upp ärmarna. Återkommer med mer detaljer.
Slaktare små och förmodligen de två efterföljande romanerna i krönikan om den femte konfluxen kommer därmed att ges ut under Ersatz imprint Coltso, dvs deras varumärke för fantastik och annan genrelitteratur. Vi räknar med att Slaktare små kommer att finnas tillgänglig lagom till bokmässan, dvs i september 2011. Coltso kommer dessutom att ge ut Svavelvinter på nytt under hösten för att hålla seriens första del tillgänglig i handeln.
Inte mindre än fyra förlag visade intresse för mina romaner under den gångna månaden och till slut stod valet mellan Damm och Ersatz, två mycket lockande alternativ. Jag hade inte tvekat ett ögonblick att anförtro mig åt Damm, men måste förstås välja. Att jag till sist fastnade för Ersatz beror på att förlaget har en inriktning som jag tycker bättre passar mina böcker. Damm är visserligen större och har därmed mer resurser men är samtidigt bredare och jag känner att jag får en större delaktighet i hela utgivningsprocessen på Ersatz. Mina kontakter på Damm har varit professionella, lyhörda och tillmötesgående, men som det kanske blir på ett mindre förlag så drivs Ersatz av eldsjälar där jag blivit imponerad av Ola Wallins entusiasm, kunnighet och idérikedom. Redan under långfredagen satt han i sonderande säljmöten med bokhandeln. Ola kommer själv att redigera Slaktare små efter den obligatoriska och noggranna genomläsning av Svavelvinter som jag ålagt honom. Arbetet kommer att påbörjas inom en månad vilket ger mig tid att avsluta den pågående redigeringsrundan i samråd med testläsarna.
Coltso, eller egentligen кольцо, betyder "ring" på ryska. Jag ersätter alltså Järnringen med en annan ring. Ersatz betyder just "ersättning" på tyska. Jag blir den första svenska författaren på Coltso och det känns inspirerande. Samtidigt hamnar jag i fint sällskap med mycket meriterade ryska och tyska författare såsom Nick Perumov (platserna 2-10 i säljtoppen för 2010 på sf-bokhandeln), Dmitrij Gluchovskij (Metro 2033) och Sergej Lukjanenko (de filmade romanerna Nattpatrullen och Dagpatrullen). Ersatz satsar på hög kvalitet i tryck och text vilket jag uppskattar och man har mycket gott renommé hos de bokhandlare som jag talat med.
Alla de förlag jag pratat med har gillat idén med det nya rollspelet och jag kommer att sträva efter att koordinera projekten. Redan den 12 maj har jag ett möte med Fria ligan i Stockholm.
Dags att kavla upp ärmarna. Återkommer med mer detaljer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
