Richard III – fantastikförfattaren

Midvinterns filmer är oss nu förblekta –

till bokrik sommar vänder läsar'n blad,

och alla spel som dimmade vår blick

i stängda TV-lådor ligger slutna.

Nu smyckar omslag bord på varm altan,

när var konsol i skåpet kallnad vilar.

Vårt skri till skott i datorn åter tystnat

och PS-larm förbytts i radioskval.

Det Augustpris som gavs i vintern kall,

med Sveriges radios pris till bästa bok

lär sälja bra för loja massors nöjen.

Se krönt skribenten lyfts i magasinen,

till jinglars toner svävar ut mot eterns höjd.

Men jag – som skaptes ej att skriva vardag,

ej lockas fylla blad med den misär

vars barska drag mig blott är för bekanta,

så lam, så döv för gängse trender

att recensenter blundar för min skrift,

jag, drömmarfödd ur otämjd musas kved,

på all parnassens smak och snille tömd,

jag har i denna loja läsartid

ej ro att kurtisera konvenansen,

trots att min skugga faller obemärkt

och ofta tvivlar på sin pennas bläck.

Jag därför – när jag ej som älskare

får smeka etablissemangets hud –

har valt att odla drömmar som man glömt,

att gå min väg med barnets blick bevarad.

Jag styr min färd mot fjärran himlars stjärnor,

till plats dit måttfullheten aldrig når.