Nödvändigt – Tillräckligt

Att fundera i termerna Nödvändigt - Tillräckligt har varit fruktbart för mig i vitt skilda sammanhang genom åren, inte minst när det gäller skrivande och livshållning i största allmänhet. Konceptet var inget jag spontant upptäckte på egen hand utan polletten trillade ner första gången när jag läste en klassisk artikel av psykologen Frederick Herzberg i tidningen Harvard Business Review. (Eftersom jag var chef på den tiden så läste jag ganska mycket s.k. management-litteratur vilken har den särarten att den ofta är vämjeligt skriven men inte sällan presenterar intressanta idéer som kan tillämpas även utanför affärsvärlden. Dessutom dras för det mesta EN bra idé ut till en hel bok med vidhängande föreläsningsturné i syfte att gynna upphovsmannens kassa.)

Herzberg studerade vad som fick folk att trivas på sitt jobb och lanserade tvåfaktor-teorin, där faktorer antingen är motivatorer eller hygienfaktorer:
En hygienfaktor karakteriseras av att den bara kan göra dig missnöjd om den falerar men inte motivera dig ytterligare när den väl är tillgodosedd. Namnet kommer av att tvätta händerna: sedan de väl blivit rena så ger det inget att tvätta dem ytterligare. Det är nödvändigt men inte tillräckligt att tillgodose hygienfaktorer.
En motivator är istället vad som gör dig mer glad ju mer du får. De överskuggas emellertid så länge hygienfaktorerna inte är tillgodosedda.

Det banbrytande var att Herzberg genom studier kunde visa att exempelvis lön främst inte är en motivator utan en hygienfaktor. Anställda blir arga när de inte får den lön de anser sig förtjäna men högre lön motiverar dem inte ytterligare. Motivatorer är istället förståelse, möjligheten att påverka ditt eget arbete etc. Hans slutsats var att företag bör lägga sina resurser på att först tillgodose hygienfaktorer och sedan satsa resten av sina personalpengar på motivatorer. (Min personliga reflektion när det gäller de våldsamt överdrivna arvoden, bonusar och chefslöner vi har sett i företag under senare år är att de beror på att mottagarna jämför med varandra och inte tål att ha mindre än någon annan. Även deras höga löner fungerar alltså som närmast maniskt uppdrivna hygienfaktorer. Förmodligen kunde hela vansinnet desarmeras genom att allas nivåer sänktes kontrollerat.)

Hygienfaktorer kan ofta listas på en checklista. Innan en majoritet av kryssen prickats av kommer bilen / den arbetssökande / romansen etc inte på fråga. Först när hygienen tillgodosetts kan man börja välja bland de återstående kandidaterna.

I juridiska sammanhang används en annan bra term: Rekvisit. Det innebär vad som måste vara uppfyllt för att en lag ska vara tillämplig, en checklista således som inget säger om fortsättningen. Jag föreslog ordet rekvisit för det nya rollspelets profetior: när en viss profetias rekvisit har uppfyllts så händer det som förutsägs men inte annars.

Rollspel och romaner
Min erfarenhet är att intriger i ett rollspelsscenario eller i en roman bygger på att varelsers och gruppers intressen inte är förenliga med varandra. I motsättningen föds konflikter och därifrån handling. När jag funderar över vad folk vill så brukar jag dela in deras motivation i exempelvis "värderingar" och "drivkrafter". Beteckningarna kan variera men de motsvarar vad ett företag skulle kalla "policy" respektive "mål". Poängen att värderingar och policy primärt inte är drivande utan snarare slår fast vad som alltid gäller. Trampar man på andras värderingar så blir de förbannade och reagerar. Slår exempelvis någon ett barn på öppen gata i Sverige så reagerar folk men så länge allt är lugnt tänker man inte så mycket på barnens situation. Drivkrafter och mål gör snarare att folk agerar utan provokation.

Livet
En livshållning som jag för tillfället är ganska nöjd med är att göra klart för mig vad jag behöver för en dräglig tillvaro - mina privata hygienfaktorer - och tillgodose dessa för att sedan lämna dem därhän. Resten av mina resurser vill jag använda till sådant jag verkligen vill göra, exempelvis att skriva och umgås med mina vänner. Jag tycker att vi idag lever under ett ständigt tryck att upphöja trivialiteter till behov och försöker värja mig mot allt som pådyvlas.



Vet inte om jag lyckades säga något vettigt med detta inlägg, men min avsikt var att visa hur Herzbergs tvåfaktor-teori för många år sedan väckte ett tanksätt som jag tycker har varit både givande och belysande.