lördag 6 februari 2016

Rökaren i Clusta Noba

Tävlingen om att befolka Clusta noba är avgjord! Jag och Jerry Lasota, som just skriver spelmodulen om den femte konfluxen, har läst igenom alla de femton inskickade bidragen. Bland många utmärkta alster har vi enats om en vinnare som vi tycker dels fyller sin funktion, dels har en omisskänneligt trakorisk klang med udda idéer:  
Freke Räihäs "Brosk och rökdimma"
Freke har alltså ett signerat exemplar av spelmodulen att vänta när den dyker upp senare i år. Grattis! Ett utdrag:


"För innevånarna på Clusta Noba är han därför känd endast som 'Rögen'. I hemtrakterna är han sedan decennier bortglömd och hans egendom splittrad som vite för obetalda skulder. På ön försörjer han sig endast genom att rökkonservera de få liv som kan fiskas ur de kringliggande vattnen och som fiskarna själva inte tar hand om. Mäster Rögen är minst sagt färgad av sitt yrke. Han löper en dryg famn från sina blötkängor men rör sig krokigt och vajande som en giftorm. Efter flera livstider betraktande den särskilda process som sker i rökstugan har även mäster själv konserverats så till den grad att han tycks bestå endast av segt, inrökt brosk."
Bortsett från det vinnande bidraget inkom många goda idéer varav flera kommer att användas i spelmodulen. Några passar inte på Clusta Noba men väl på Marjuras storland. Jag har lämnat till Jerry att välja ut och passa in såsom han finner för gott sedan vi tillsammans diskuterat uppslagens användbarhet. Därvid kommer han att ändra och omforma efter behag – om någon misstycker till detta så säg till redan nu. Alla som bidragit med idéer som faktiskt används kommer att nämnas i modulen som tack.

Jag fick lite dåligt samvete eftersom flera bidrag var utmärkta men inte passar in riktigt på Clusta Noba såsom byn framställs romanen, medan de exempelvis kunde ha platsat i Trakorien. Detta beror delvis på att ingen annan än jag själv (och Jerry och några till) tagit del av framställningen ännu, så det var inte så gott för er att veta. Jag hoppas att ingen blir gramse för den sakens skull utan hade nöje av att fabulera ändå. Tack ska ni ha!

Jag återkommer förmodligen med den sedvanliga tävlingen när publicering av Vanderland närmar sig.


5 kommentarer:

Henke sa...

Hoppas övriga bidrag presenteras vid tillfälle trots att de inte passade just äventyrsmodulen.

Erik Granström sa...

Henke: De som vill får gärna lägga ut sina egna bidrag här i kommentarsfältet. Jag vet inte om det vore juste eller ens tillåtet om jag gjorde det.

Krumelurfilur sa...

Grattis Freke! Av urklippet att döma verkar det som en värdigt vinnande bidrag.

Jag klipper in mitt eget här nedan:

Spionen som kom in från kylan
(deläventyr)

Ett grupp med kunskapare/spioner från Magillre har avlöpt från Soblak i samband med blodvadarens härjningar på Palamux. Målet för gruppen var att anlända till Marjura och reda ut de lösa rykten om oroligheter där som nått Magillre. Den kungliga tronen i Magillre har länge kastat lystna blickar efter det eftertraktade svavlet som finns där, och är mycket intresserad av alla möjligheter att ta över kolonin från Trakorien.

Uppdraget har dock slutat i katastrof - efter ett första möte med crurerna var man tvungen att fly hals över huvud från sitt basläger på Marjura, och befinner sig nu ensamma, frusna, hungriga och utan det mesta av sin utrustning, gömda i en lavaspricka strax norr om Clusta Noba.

Ledaren för expeditionen, Monto san Gama, är den yngsta i en lång skara syskon i ett av de mindre hertigdömena i Magillre, och fast besluten att vända den katastrofala expeditionen till någon sorts framgång, kosta vad det kosta vill. Detta är hans enda chans att visa sitt värde för sin far och äldre bröder. Han styr expeditionen med järnhand, och kommer att offra allt (inklusive sina mannars liv) för att nå sitt mål, vilket för tillfället är att återvända söderöver och överlämna sin rapport.

Med i gruppen finns även två bröder, Magur Gille och Sagur Gille. Magur blev allvarligt skadad vid mötet med Crurerna, och svävar mellan liv och död.

Rollpersonerna får veta att mat har försvunnit från rökeriet (3), samt att mystiska skepnader har setts till sena nätter vid Abzakällan (15). Några i byn är oroliga att det är crurerna som på något sätt har lyckats ta sig till Clusta Noba och ber rollpersonerna hålla vakt. I själva verket är det såklart medlemmar från den Magillrska expeditionen som stjäl mat och vatten för att inte svälta och törsta ihjäl, samt försöker kartlägga huruvida det finns möjligheter att stjäla tillräckligt med förnödenheter för att klara av återresan söderöver.

Om rollpersonerna håller vakt vid rökeriet så kommer de att få syn på Sagur som i skydd av natten försöker stjäla proviant. En halsbrytande jakt i månsken upp mot Hinefall (13) slutar med att Sagur ger sig, faller på knä och ber rollpersonerna om nåd. Han är hjärtligt trött på Montos benhårda ledarskap, och fruktar för sin broders liv. Han vill inget annat än att hoppa av, och erbjuder rollpersonerna sina sista fattiga ägodelar samt information om Magillre, i utbyte mot en fristad i Clusta Noba för sig och sin bror.

Det är upp till rollpersonerna hur de väljer att hantera situationen. Monto san Gama kommer att bjuda på hårt motstånd om de väljer att ta till vapen mot inkräktarna. Kanske kan några från byn övertalas att hjälpa till? Monto kan eventuellt övertalas att ge sig om man tillräckligt övertygande kan komma med nyheter om blodvadarens död eller andra (sanna eller falska) motgångar för järnkedjan. Om rollpersonerna inte vill hjälpa Sagur att befria sin bror kommer han att dö, varpå Monto gör ett desperat utfall mot någon av de nordligare bosättningarna i syfte att ta gisslan för att byta mot utrustning och proviant för återresan söderöver.

Krumelurfilur sa...

Det är för övrigt fritt fram att använda/knåda om texten ovan för vem som så önskar.

Birkebeineren sa...

Grattis till vinnaren! :)

Mitt bidrag får ni använda, omforma eller posta precis som ni vill.