fredag 8 maj 2015

Ebharing

Detta är svärdet Ebharing från konfluxromanerna, det som överlämnas av Shagul till kung Ottar redan i första romanen. Svärdet har nytecknats av Gustaf Ekelund för ett kommande projekt till rollspelet Svavelvinter. I svärdet bor demonen Asakku som gärna vill hälsa på i vår värld för att riktigt rå om mänskligheten. Asakku är för övrigt namnet en autentisk mesopotamisk sjukdomsdemon.

Faktum är att ni får läsa en del om svärdets bakgrundshistoria i den kommande romanen Vanderland (det blir mer än så här):

"Bland Vorgabergens sargade berg mot Vitrike, just invid Drapaklevans eldklyfta, låg ett oansenligt tempel som vaktade det fördömda svärdet Ebharing. Jag återvände dit, bedrog väktarna, stal deras svärd och välte templet ner i lavan så att ingen skulle följa mig eller vittna om min stöld. Stölden och sveket smärtade, ty templets präster litade på mig, men jag stålsatte mig och offrade dem för det högre syftet. Demonen Asakku, han vars väsen i vår värld är skallrämnarpesten, bor i svärdet jag tog. Genom vapnet kan sjukdomen åkallas när ett tillräckligt kraftfullt människooffer väter klingan. Demoner stryker ständigt nära portar mot vår värld, vädrar i den eteriska vinden, åtrår sötman i människornas kött och vår mjuka världs rikedom på blod; flugor dragna till en nyöppnad slaktkropp. Demonerna ropar hitin, de lovar och lockar beständigt. Trollkarlar lystrar förr eller senare till deras löften om utbytesmakt."


Nedan kan ni jämföra hur Ebharing avbildades i det ursprungliga Svavelvinteräventyret 1987. Bild av Stefan Kayat.


3 kommentarer:

Anonym sa...

Kul. Jag har sett fram emot Ebharing. Demonen omnämndes ju bara som hastigast i Svavelvinter.

Jonatan

Anonym sa...

Snyggt svärd. Det kan anas att det är speglad av samma runa. :)

Fanns namnet Akassu med i gamla Svavelvinteräventyret eller är det nytillkommet? För Ebharing var väl även då vad som orsakade skallspräckarsot som det kallades i Altor?

/Birke

Erik Granström sa...

Birke: Jag har inte hittat namnet Asakku (inte Akassu. obs) i det ursprungliga spelet, men namnet står omnämnt i romanen Svavelvinter. Som jag ser det är Ebharing namnet på svärdet och Asakku på demonen i det, fast deras identiteter flyter delvis samman. Demonen Asakku har som sagt hängt med ända sedan sumerisk tid och flyter bra in i trakorisk tro tycker jag.

Svärdet kunde i alla händelser väcka skallspräckarsoten (omdöpt till "skallrämna" pga otymplighet) även i det gamla spelet genom ett människooffer. Som ni snart ska få se i den sista romandelen så tycker jag mig ha fått ihop detta ganska bra med en helt annan företeelse som tidigare hängde i luften.