Jag intervjuas av Nina Brevinge på tidningen Fokus för en artikel om fantasylitteraturens tillväxt. Jag gillar titeln 'Meningen med livet'. Egentligen tror jag inte att rollspelen har haft så stor betydelse för fantasyns, eller snarare fantastikens, ökade popularitet som jag hävdar i artikeln utan berättade mer om mitt eget specifika fall. Ni får gärna ge er syn på fenomenet. Andra personer som intervjuas, däribland Sara Bergmark och Stefan Ekman säger vettiga saker och på det hela taget är det en trevlig artikel.
Psykologen Per Granquist hävdar i artikeln att fantasy är ett substitut för religion, en modern ventil avsedd att lufta "de stora livsfrågorna". Jag får bilden av idisslarnas matsmältning där gaser ständigt måste rapas upp för att inte bokstavligt talat spränga djuret. För mig är fantasi, livets struktur och mening emellertid viktigare företeelser än en källa till oro som måste avledas; de ingår i ett system som vi skapar och som samtidigt skapar oss. Fast idisslarnas matsmältning bygger onekligen upp djuren så bilden är kanske inte så missvisande ändå.
torsdag 31 maj 2012
fredag 25 maj 2012
Uppdaterat om Trakoriens befolkning
Trakoriens befolkningsmängder har redovisats i blogginlägg för ett par år sedan men eftersom saken kom på tal hos Fria ligan och siffrorna har uppdaterats så lägger jag in de nya här.
Trakoriska öarnas befolkning
Paratorna 3 miljoner
Saphyna 2 miljoner
Trinsmyra 0,5 miljon
Palamux 1,5 miljon
Stegos 150 000
Myxa 30 000
Några städers befolkning
Tricilve med närområde: 200 000
Fontra Cilor 25 000 (staden är två mil lång men stora delar ligger övergivna)
70 000 - 150 000
Kamest, Melse, Karnald, Tigôld, Frimbole Olvi, Gudiena
40 000 -70 000
Vumbra, Albarunzia, Soblak, Gaz Ulul
10 000 - 40 000
Rakma, HOXOH, Balgumél, Krindenmaar, Favoki, Krima, Maghurbal, Frand, Skuger, Fanzimle, Siola, Privavi, Mazmatra, Grumm, Moherra, Isakra, Sga Hagly, Maravelda, S'rid-be-Ghile
3000 – 10 000
Fanzimle, Joodak, Mynd Mazuldre, Navumbra, Angerda, Jyrsind, Ard Gachlaf, Krimbydh, Tat'Hammaskli, Urma, Bospergmilje, Famarulh, Brosma, Branyla, Kharasma
Befolkningens struktur på Paratorna
30% bor i städer
50% är arton år eller yngre
50% av alla familjer har tjänare
5% av alla familjer har fem eller flera tjänare
Yrkesfolk i Tricilve
25% Mat och dryck
35% Kläder, tyger och färgning
8% Metallarbete
4% Snickeri
4% Byggarbete
5% Läderarbete
8% Förvaltning, präster
8% Transportarbete
4% Lagvrängeri och skrivarbete
2% Prostitution
0,3% Läkare och apotekare
Tillkommer adel, tjänare, trollkarlar, soldater, tjuvar, lättingar, farseglingar, omänskligt halvfolk, slavar och liknande
Trakoriska öarnas befolkning
Paratorna 3 miljoner
Saphyna 2 miljoner
Trinsmyra 0,5 miljon
Palamux 1,5 miljon
Stegos 150 000
Myxa 30 000
Några städers befolkning
Tricilve med närområde: 200 000
Fontra Cilor 25 000 (staden är två mil lång men stora delar ligger övergivna)
70 000 - 150 000
Kamest, Melse, Karnald, Tigôld, Frimbole Olvi, Gudiena
40 000 -70 000
Vumbra, Albarunzia, Soblak, Gaz Ulul
10 000 - 40 000
Rakma, HOXOH, Balgumél, Krindenmaar, Favoki, Krima, Maghurbal, Frand, Skuger, Fanzimle, Siola, Privavi, Mazmatra, Grumm, Moherra, Isakra, Sga Hagly, Maravelda, S'rid-be-Ghile
3000 – 10 000
Fanzimle, Joodak, Mynd Mazuldre, Navumbra, Angerda, Jyrsind, Ard Gachlaf, Krimbydh, Tat'Hammaskli, Urma, Bospergmilje, Famarulh, Brosma, Branyla, Kharasma
Befolkningens struktur på Paratorna
30% bor i städer
50% är arton år eller yngre
50% av alla familjer har tjänare
5% av alla familjer har fem eller flera tjänare
Yrkesfolk i Tricilve
25% Mat och dryck
35% Kläder, tyger och färgning
8% Metallarbete
4% Snickeri
4% Byggarbete
5% Läderarbete
8% Förvaltning, präster
8% Transportarbete
4% Lagvrängeri och skrivarbete
2% Prostitution
0,3% Läkare och apotekare
Tillkommer adel, tjänare, trollkarlar, soldater, tjuvar, lättingar, farseglingar, omänskligt halvfolk, slavar och liknande
Städers storlekar
För att få en känsla av hur stor den trakoriska huvudstaden Tricilve egentligen är så lade jag in stadens konturer i rött över foton från GoogleEarth av Uppsala och Gamla stan i Stockholm med samma skala. En mer detaljerad karta av Tricilve finns på detta blogginlägg. Det gula strecket i Gamla stan och det fristående raka röda strecket över konturerna av Tricilve motsvarar båda 600 meter, dvs en tredjedels trakorisk mil.
Kanske inte så vackert gjort, men lite kul tyckte jag. Lustigt att Tricilve blev nästan precis lika stort som centrala Uppsala. Det förefaller rimligt.
Kanske inte så vackert gjort, men lite kul tyckte jag. Lustigt att Tricilve blev nästan precis lika stort som centrala Uppsala. Det förefaller rimligt.
tisdag 22 maj 2012
Stadsäventyr i Tricilve
Rollspelet Svavelvinter går till tryck idag eller imorgon och dyker sedan upp i mitten på juni. Fria ligan har frågat mig om jag skulle vilja skriva ett äventyr till spelet så att man får lite material ganska omgående och jag funderar just över saken. Tanken vore i så fall att publicera det i tidningen Fenix och sedan bygga ut det som ett fristående supplement. Redan finns ju introspelet Arhems sista dagar i själva spelboken samt Mattias Liljas äventyr Brushanens sista vila som utspelar sig vid vadstället Tramenze över floden med samma namn i Oorams skog. De två senare spelen har redan framgångsrikt spelats vid ett antal spelkonvent. Något är även på gång i spelväg för staden Fontra Cilor.
Det är mest tidsåtgången som får mig att tveka inför åtagandet, men sedan har jag börjat fundera på om jag kunde skriva ett äventyr som samtidigt lägger bakgrund till scener i romanerna, ett arbete som ändå måste göras.
*** SPOILERVARNING - romanen Slaktare små ***
De funderingar jag har är att låta äventyret utspela sig i huvudstaden Tricilve, inte minst för att få utnyttja den fina stadskartan som finns i boken. I båda romanerna Svavelvinter och Slaktare små utspelar sig scener i Tricilve och så blir det även i tredje delen. Denna gång kommer läsaren dock att få besöka stadens sämre kvarter: Gimorra, Korpåsen och Tricilves egen 'favela' Myrstacken. Se detta inlägg för detaljer.
Ni som läst Slaktare små vet att Mathus Dokella, en av Praanz da Kaelves lojala officerskamrater, har en bror vid namn Ingolmo Dokella som är gängledare för Perukmakarna i slummen. I romanen reste Praanz och Mathus till bergen i Hiltre där de blev förrådda. Samtidigt genomfördes arresteringar i Tricilve när kejsarsidan slog till mot Nya sfärens anhängare. Min tanke är att äventyret kunde utspela sig just i dessa oroliga dagar med våld på gatorna och allmän politisk turbulens i huvudstaden, tider som i Tricilve ofta leder till omvälvningar eftersom olika sidor försöker utnyttja tillfället. Händelserna skulle utspela sig runt Ingolmo Dokella och Perukmakarna som försöker förstå vad som händer, rädda sina intressen och undvika att dras in i bråken. Spelarna kunde gestalta gängmedlemmar / konkurrerande ligaledare / agenter för de politiska sidorna / köpmän som försöker rädda vad som räddas kan / spioner eller liknande. Min tanke är att, om äventyret blir av, skriva mer om gangsterpolitik, lönnmord och utpressning än om demoner och övernaturliga artefakter. Ett skuggspel känns naturligt i sammanhanget.
I tredje romanen dyker alltså Ingolmo Dokella upp igen och då skulle det som händer i spelet ha inträffat även om det aldrig beskrivs i böckerna.
Vad tror ni?
Det är mest tidsåtgången som får mig att tveka inför åtagandet, men sedan har jag börjat fundera på om jag kunde skriva ett äventyr som samtidigt lägger bakgrund till scener i romanerna, ett arbete som ändå måste göras.
*** SPOILERVARNING - romanen Slaktare små ***
De funderingar jag har är att låta äventyret utspela sig i huvudstaden Tricilve, inte minst för att få utnyttja den fina stadskartan som finns i boken. I båda romanerna Svavelvinter och Slaktare små utspelar sig scener i Tricilve och så blir det även i tredje delen. Denna gång kommer läsaren dock att få besöka stadens sämre kvarter: Gimorra, Korpåsen och Tricilves egen 'favela' Myrstacken. Se detta inlägg för detaljer.
Ni som läst Slaktare små vet att Mathus Dokella, en av Praanz da Kaelves lojala officerskamrater, har en bror vid namn Ingolmo Dokella som är gängledare för Perukmakarna i slummen. I romanen reste Praanz och Mathus till bergen i Hiltre där de blev förrådda. Samtidigt genomfördes arresteringar i Tricilve när kejsarsidan slog till mot Nya sfärens anhängare. Min tanke är att äventyret kunde utspela sig just i dessa oroliga dagar med våld på gatorna och allmän politisk turbulens i huvudstaden, tider som i Tricilve ofta leder till omvälvningar eftersom olika sidor försöker utnyttja tillfället. Händelserna skulle utspela sig runt Ingolmo Dokella och Perukmakarna som försöker förstå vad som händer, rädda sina intressen och undvika att dras in i bråken. Spelarna kunde gestalta gängmedlemmar / konkurrerande ligaledare / agenter för de politiska sidorna / köpmän som försöker rädda vad som räddas kan / spioner eller liknande. Min tanke är att, om äventyret blir av, skriva mer om gangsterpolitik, lönnmord och utpressning än om demoner och övernaturliga artefakter. Ett skuggspel känns naturligt i sammanhanget.
I tredje romanen dyker alltså Ingolmo Dokella upp igen och då skulle det som händer i spelet ha inträffat även om det aldrig beskrivs i böckerna.
Vad tror ni?
tisdag 15 maj 2012
Pocket på plats
lördag 5 maj 2012
Författarens död
Roland Barthes talade om "Författarens död" i meningen att ett verk skapas under läsning snarare än när det skrivs och att författarens intentioner egentligen är ointressanta i sammanhanget. Åtminstone begränsas den personliga tolkningen av texten om läsaren tar för stor hänsyn till författarens avsikter.
Tänk alltså för en stund bort den yttre ramen med Trakorien, romanernas intrig och persongalleriet och fundera istället över vilka bakomliggande teman, kopplingar, mönster och eventuella budskap som för er finns i böckerna. Jag tänkte skriva ett blogginlägg om romanernas bakomliggande teman, men kom på att det vore roligare att först höra vad ni läsare har att säga om saken. Nu är det förstås inte så att man måste uppfatta några övergripande strukturer alls för att kunna läsa och förhoppningsvis uppskatta böckerna. Min avsikt är att de ska kunna läsas på olika sätt och från olika utgångspunkter.
Observera att det i Roland Barthes anda inte finns några "rätta" svar på min fråga utan att det som intresserar mig är vad ni som läsare uppfattar i helheten - kanske saker som jag över huvud taget inte ser själv. Det behöver heller inte röra sig om avslutade helhetsintryck utan kanske ofullbordade kopplingar, teman och mönster som ni tycker er uppfatta. Jag har ett försprång i det avseendet eftersom jag har ett hum om vad som ska hända och framställas framöver.
En intressant fråga i sammanhanget är om författaren alls MÅSTE eller ens BÖR ha en intention med det han skriver eller om det räcker med att tillhandahålla texten som verktyg för läsarens egen personliga påbyggnad.
Får jag bara in några personliga kommentarer om detta så lovar jag att så småningom återkomma med min syn på saken.
Tänk alltså för en stund bort den yttre ramen med Trakorien, romanernas intrig och persongalleriet och fundera istället över vilka bakomliggande teman, kopplingar, mönster och eventuella budskap som för er finns i böckerna. Jag tänkte skriva ett blogginlägg om romanernas bakomliggande teman, men kom på att det vore roligare att först höra vad ni läsare har att säga om saken. Nu är det förstås inte så att man måste uppfatta några övergripande strukturer alls för att kunna läsa och förhoppningsvis uppskatta böckerna. Min avsikt är att de ska kunna läsas på olika sätt och från olika utgångspunkter.
Observera att det i Roland Barthes anda inte finns några "rätta" svar på min fråga utan att det som intresserar mig är vad ni som läsare uppfattar i helheten - kanske saker som jag över huvud taget inte ser själv. Det behöver heller inte röra sig om avslutade helhetsintryck utan kanske ofullbordade kopplingar, teman och mönster som ni tycker er uppfatta. Jag har ett försprång i det avseendet eftersom jag har ett hum om vad som ska hända och framställas framöver.
En intressant fråga i sammanhanget är om författaren alls MÅSTE eller ens BÖR ha en intention med det han skriver eller om det räcker med att tillhandahålla texten som verktyg för läsarens egen personliga påbyggnad.
Får jag bara in några personliga kommentarer om detta så lovar jag att så småningom återkomma med min syn på saken.
fredag 4 maj 2012
Seminarium på bokmässan
Nu är det spikat att jag och Ola Wikander tillsammans ska ha ett seminarium på årets bokmässa i Göteborg den 30 september. Seminariet kommer att ledas av DN:s recensent Lotta Olsson under temat "Fantasy och frihet". Jag återkommer med detaljer när det närmar sig.
Ola Wikander, barnagången i Trakorien, utkommer under våren med fantasyromanen Serafers drömmar på Norsteds förlag. Ola och jag har med förhoppningsvis ömsesidigt nöje testläst varandras manus innan de publicerades.
Lotta Olsson skrev i januari en positiv recension av Svavelvinter och Slaktare små.
Ola Wikander, barnagången i Trakorien, utkommer under våren med fantasyromanen Serafers drömmar på Norsteds förlag. Ola och jag har med förhoppningsvis ömsesidigt nöje testläst varandras manus innan de publicerades.
Lotta Olsson skrev i januari en positiv recension av Svavelvinter och Slaktare små.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
