Trakoriska språk och namnseder

Trakoriska Språkområden

Trakoriska öarna kan indelas i fem grundspråkområden och fyra bastardspråkområden

Grundspråk
1. Västjori – Lasemos, Moskorien, Paratorna
2. Ostjori – Ransard
3. Halvspråk – Skecker, Hueler, Manovga, Lumaria, Chrachz
4. Ithilgroms tunga – Cruri
5. Sanava – Bhannavil

Bastardspråk
6. Kargom, Rung – blandning 3+4
7. Södra Trinsmyra – blandning 1 + 6
8. Saphyna – blandning 1+2 med mer 1 runt Gudiena och mer 2 runt Gaaz Ulul
9. Ziddisbar – blandning 2 + 1 med tonvikt på 2

Västjori och ostjori är besläktade och motsvaras närmast av vår världs germanska språk med inslag av latin och i öster ryska och slaviska språk. Båda utgick från kejsardömet Jorpagna runt Margasjön varifrån västjoriska folk vandrade västerut och ostjoriska norrut för mer än tusen år sedan. Se detta inlägg för att se hur och när folken kom vandrande.

Halvspråken är de språk som talades på Trakoriska öarna innan Jorer och Crurer kom dit. De skiljer sig helt från de nya folkens språk och jorisktalande håller sådant tal för halvdjuriska läten.

Ithilgroms tunga kom med Crurerna från Marjura till norra Trakorien. Eftersom Crurerna i sin tur hade flyttats till norden från Timatias södra delar så är detta språk helt annorlunda än Jori. Ithilgroms tunga låter hårt och har för oss ljud som kan motsvara grekiska inslag.

Sanava kom med saniterna som koloniserade ön Bhannavil, antagligen från okända länder i väster. Detta folk är numera utdött eller assimilerat men språket lever kvar. Sanava påminner i vår värld om Sanskrit, har en mjuk klang och karaktäriseras av långa sammansatta namn. Inslag av detta språk lever också kvar på Mereld.

Namnseder

Grundförutsättningar
Personnamn speglar status, ursprung, särdrag och personlighet i Trakorien. Barn har enkla namn men vid vuxenblivandet konstruerar personen sitt namn just för att ge ett önskat intryck men ändrar det ofta senare om status ändras. Stilrenhet och korrekthet är det man minst bryr sig om. Ofta lägger man till extra bokstäver eller ändrar stavning bara för att imponera. Det finns alltså inga fasta regler. Trakorien är ett mångkulturellt samhälle och därför varierar namnbruket. Råden i detta avsnitt gäller den dominerande västjoriska kulturen på Palamux och Paratorna som dock har genomslag i hela Trakorien.

Eftersom namnet signalerar bärarens status kan nidversioner eller medvetna felsägningar användas för att driva med dem eller öppet förolämpa dem:

»Hade ni inte personligen svurit att ta tillbaka ... Arhem, käre ... lugal Plaas?« skrockade Malthus Korn utan att bevärdigas något svar.

"Det fanns ingen hejd på fantasin när man ville driva med den högdragna härskarinnan från Kalklanden. Man ändrade hennes arvetitlar kalchissan till kallpissan och calcedonian till kallkonan, påstod att hon fått namnet Heneguya efter en fisksjukdom och kallade henne Pornokratia – skökodrottningen, detta även i halvoffentliga skrivelser så länge texten inte kunde spåras till skribenten."


Konstruktioner med geografiska namn
Förnamn + ”da” + Ortsnamn
Den vanligast genitivprefixet ”da” kan variera. På Palamux används ofta ”d' ” , ”dan' ”, ”van” eller ”di”. Paratornier kan ta efter denna sed för att ge ett förnämare eller ålderdomligt intryck eller bara för att det låter bra. Man kan också översätta till det svenska ”av” eller ”från”. I ostjorisk tradition används ofta ”Ab' ” eller ”A' ” som genitivprefix, en sed som även finns på Saphyna och Trinsmyra och södra Palamux, men anses utmanande på Paratorna.
Exempel: Praanz da Kaelve, Arnon dan'Arantra, Astrumal diFolt, Grindskinn av Mulenäs, Tammas van Goldo, Frimrinda Ab'Omasi.

Ortsnamnet förvanskas som regel för att passa namnet som helhet och göra det unikt. Personer från samma ställe kan därför heta en mängd olika saker. Till exempel kan ”från Soblak” heta ”da Sobelasti”, ”dasobella”, ”A'Balasi”, dan'Sobela” m.m. ”Praanz da Kaelve” betyder ”Praanz från Tricilve” medan ”Reginaldo da Trixalta” betyder ”Reginaldo från det höga Tricilve”. Förnämt folk tar för givet att man ska kunna härleda deras namn korrekt och man bör diskret höra sig för bland tjänarna innan man tilltalar deras herrar.

Släktnamn
Den som kommer från en gammal eller bemärkt släkt visar det gärna genom att använda släktnamnet ensamt, i kombination eller som alternativ. Praanz da Kaelve kommer exempelvis från den gamla nybyggarsläkten Bolnahir och använder det namnet när det passar, exempelvis som Praanz Bolnahir da Kaelve. Andra exempel: Mathus Dokella, Arn Dunkelbrink, Didra Damagi. Ibland läggs ett genitivprefix till släktnamnet. Kvinnors släktnamn böjs ofta feminint. Exempel. Klamender Gomba – Donzella Gombina.

Enkla namn
Tjänare och folk som inte bekymrar sig så mycket om socialt klättrande har ofta bara förnamn, ibland med något karaktäristiskt tillnamn enligt nedan. Detta behöver inte innebära låg status utan signalerar mer att man är nöjd med eller rent av stolt över det man är och har uppnått. I extremfall signalerar ett enkelt namn att man står över gängse namnseder. Exempel på enkla namn: Gistaki, Grotebelia, Fundibéra, Kamalkus, Stensacca, Keirom, Kalkabrina, Urakus, Trienza, admiratan Vemsica.

Bland Palamoxi tolgulder hålls namn högre i ära ju kortare de är och finast är enstaka fonem (tolgulder har inget skriftspråk och blir mycket förolämpade om någon frågar hur deras namn stavas). Unga tolgulder har alltid långa namn som kapas en stavelse i taget med stigande ålder och rykte. Tolgulder som lever bland småfolk anammar ofta lokal namnsed och använder bara sitt kortnamn bland andra tolgulder. Exempel: Bax (original), Zahembra (taget)

Tillnamn
Tillnamn är mycket vanliga i form av:

* yrke eller näring – Homber av skuggorna, Malthus Korn, Mavaraldo likplockaren
* yttre drag, ofta lyten och dåliga egenskaper. Lyten anses i Trakorien bara vara nesliga om man skäms över dem. Bär man dem med stolthet och fördragsamhet kan de istället visa på karaktärsstyrka. Därför tar personer ofta namn på detta tema – Kakralgus piknäsa, Ibsak Sparvhjärta, Albard Ensten, Brior Brådfot, Ambrion Blåtryne, Melobin vackre, Shulaban Ormtunga
* förmågor – Kapke Slemsöka, Tasenbar Örtkänne, Bodvill Skoffare
* karaktärsdrag – Hiatus Neffro ”den galne milacken”, Styrwåld Niding
* religiösa förklaringar – Jarmona av gryningen, Herelda av ljuset

Artistnamn
Skickliga hantverkare, skådespelare, kondottiärer, prostituerade och andra kända personer, tar ofta helt konstruerade namn. Exempel: kurtisanen Eldflugan, skökan Mangold, spellekaren Enpeze, villvävaren Pulcygnus, promotorn Silkeshjärta, kondottiären Blodvadaren.

Titlar
Titlar kan läggas till före namnen, t.ex. Lugal Praanz da Kaelve, eller läggas till efter namnet och tar då ofta formen av en harang: Sunimax Synestållt, bärare av den bjällrande hatten.

Barns namn
Barn har alltid bara förnamn och eventuellt släktnamn. Ofta nämns någon av deras föräldrar med namnet. Sitt fulla namn tar de först vid vuxenblivandet vid femton års ålder. Vad barn kallar varandra är förstås en annan sak. Exempel: Mok-mok, Melbrigga Ornetand, Bjarns Arvold.