Begreppet schizofreni kommer av de grekiska orden skhizō - sliten itu och phrēn - medvetande. Det passar ganska bra in på Silvia Miranda som ju klövs och lappades ihop av tuppen Koklai i Slaktare små. Romanen slutade som läsarna vet med att Koklai och Miranda återvände till Trakoriens värld där tuppen menar att de har uppgifter att utföra. Jag fick idén att använda symtom från schizofreni och de besläktade schizoid personlighetsstörning respektive schizotyp personlighetsstörning för att beskriva Mirandas tillstånd. Därmed inte sagt att jag gör någon djupare analys utan det föreföll mig helt enkelt som en bra idé att plocka symtom från dem som från ett smörgåsbord och dessutom som ett tillfälle att lära sig lite mer. Kosta Kostulas på Fria ligan hade som läkare och neurolog lite användbara tips. Särskilt begreppet "dysmorfofobi" kändes användbart: "Störningen innebär att man har en bild av sig själv som inte stämmer".
Jag och tuppen Koklai har det gemensamma problemet att Miranda är ganska oanvändbar i sitt nuvarande utförande så vi har planer på att återställa henne mer som hon var i Svavelvinter. Tur att vi båda har lite kraftfullare och snabbare metoder än vår egen världs psykiatriker. Ska bli kul att träffa henne igen!
* Sp i ett inläggs titel kommer framgent att varna för spoilers.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Bra, jag ser fram emot det :-)
Hennes namn är intressant. Först Silvia, hon som kommer från skogen. Det passar, hon är på något vis framställd som till hälften dryad (även om det kanske snarare är SMHI än Skogsstyrelsen som är hennes myndighet).
Sedan Miranda, hon man förundras över, som är värd att betrakta. Detta namn på en kvinna som ofta inte ens syns och som inte kan se sig i en spegel utan att förgöras av sig själv...
Men varför inte. Det är bra. Hon är nog min favorit.
Ulrika: Det är ju egentligen för din skull som jag fixar tillbaka Silvia Miranda förstår du väl ;-).
Miranda passar bra på henne eftersom det kommer av samma ordstam som engelska "mirror" och spanska "mirar" (att se). Silvia passar också väldigt bra. Jag kan avslöja att Miranda och tuppen Koklai när tredje boken börjar befinner sig på det flytande Irminsulträdet som ramlade av Stegos i slutet på Slaktare små och som kommer att döpas just till Bladverk. Upp ur havet kommer så havskvinnan Aldrun och säger:
"Du är Silvia"
"Nej jag är Miranda"
"Du är också Silvia - kvinnan av trädet."
Roligast av allt är att jag inte ens hittade på namnet Silvia Miranda utan det var namnet som min dotter Maja gav vår katt redan 1997. Maja var då fyra år och "Silvia"-delen kommer av att katten är silvergrå (den lever fortfarande) medan Miranda bara dök upp. Maja är för övrigt min förebild till Brior Brådfots piga Grotebelia så det är bara naturligt att hon har språklig talang.
Det finns ingen slump nära konfluxen.
Just spegeln är en bra symbol för Silvia Miranda om hon ska låna symtom från dysmorfofobi (eller Body Dysmorphic Disorder/BDD, vilket är den term som används). Personer med BDD har aldrig ett normalt förhållningssätt till speglar. Ibland undviker de speglar så långt det bara går. Andra kan "fastna" framför spegeln i timmar på grund av ångest och tvångshandlingar. I Silvia Mirandas fall så har hon goda skäl att inte se sin spegelbild.
Oskar: BDD är nog del av ett större komplex som går ut på att få oss att tycka att vi inte duger som vi är utan måste"bli", ett komplex (i ordets dubbla bemärkelse) som drivs av starka ekonomiska intressen.
Jag tänkte inte använda BDD enbart i betydelsen "inbillad fulhet" utan mer beskriva en alienation inför vad som är "jag". Då kanske begreppet BDD blir missvisande, men det spelar å andra sidan mindre roll eftersom jag ändå inte kommer att använda det i romanen. Jag ser kopplingar till exempelvis anorexi och transgenderfunderingar där en person inte känner igen sitt jag i sin egen spegelbild.
Vad gäller Silvia Miranda så hoppas jag att ni noterat att hon i nuvarande form består av halva sig själv och halva sin spegelbild och att dessa halvor är spegelvända kopior. Situationen är alltså inte densamma som i Svavelvinter.
La oss håpe at Arn Dunkelbrink ikke ser sitt gyllne snitt til å tolke Silvia Mirandas kløvde status litt for bokstavelig!
Skicka en kommentar