måndag 17 november 2014

Kapitel sexton

Skrivandet går framåt i rasande fart. Jag påbörjar nu kapitel sexton! Så här slutade femtonde kapitlet. Vem hittar först citatet?

Aldrun och Silvia Miranda stod kvar i den vissnande bersån på Bladverk.
Han vet inte hur rätt han har”, sade havskvinnan, gråare till synes än någonsin.
Stenfrukten må ha räckt oss båda offerkalken”, svarade vindhäxan. ”Ändå bär jag hopp om en tid bortom prövningarna. Under min tid hos vävaren Philobus i Mynd Mazuldre hörde jag ofta Ilibauriens DiFolter tala om lidandet som enda vägen till insikt och varaktig renhet. En enda sak är säker och det är tidens gång; att allting vänder åter och allting börjar om.”
Kanske får ni rätt. Kanske finner sommaren åtminstone er”, svarade Aldrun. 
”Jag tar oss tillbaka till sundet”, tillade hon och gick undan.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Afzelius kanske?
/Siste Poeten

Erik Granström sa...

Nästan rätt.

Anonym sa...

Då är det Wiehe...
/Siste Poeten

Erik Granström sa...

Så var det ;-). Fast jag har lyssnat till inspelningen med Monica Zetterlund. Går bra ihop med Nietzsches prat om "den eviga återkomsten" som dyker upp som tema - säger inte hur.
Vacker sång!

Erik Granström sa...

"Ska nya röster sjunga" heter låten och det är de inledande orden som citeras.

Frippe sa...

Julafton kom tidigt i år då jag upptäckte Vredesverk när jag letade julklappar. Som jag har väntat!