torsdag 22 augusti 2013

Intermezzo vid flod

Ett litet smakprov från Vredesverk vilket jag just redigerade.

"De vadade ut i flodfåran men stannade innan de hunnit upp på nordstranden, häpna inför ett oväntat spektakel. Tre äldre adelsherrar från Fontra Cilor, de sista förtorkade grenarna på i övrigt döda stamträd, hade sedan flera år haft för vana att träffas och återleva förfädrens krigarseder ute på saltslätterna. När de av en slump fått höra om ett förestående fältslag i närheten hade de styrt sina stridvagnar ditåt, dragna av sexbenta stäpphörningar. Nu kom relikerna dundrande i kilformation längs flodstranden, var och en med plymer och släktfanor vajande. Vagnarnas kopparplåtar brann som av eld i morgonljuset medan dragdjuren framför dem hade bemålats med magiska kraftsymboler direkt lyfta ur historiens annaler och fått lemmarna lindade med mångfärgade girlanger. Utöver kuskarna bemannades varje ekipage med en bågskytt och en trossgosse vars uppgift var att kasta ut och hålla ordning på de vässade draggar som redan studsade i rep efter vagnarna.

Stridvagnarna defilerade mitt mellan härarna från öster till väster under otidsenliga rop om blodamod och segerslakt. Förmodligen hade dessa krigsherrar ingen aning om vilka de stridande var och bekymrade sig heller inte om saken utan avsåg att återvända till Fontra Cilor sedan de väl passerat för att ägna resten av livet åt att skryta om sina krigsbravader. Bortom frontlinjen försökte kuskarna vända men vid det laget hade stäpphörningarna fått syn på skogen Vidhusas vårgrönska i fjärran och skumpade glatt bölande vidare mot dungarna utan att längre lyda tygel. Eftersom avståndet mellan härarna fortfarande var bredare än ett pilskott hade ingen kommit till skada vilket förmodligen heller inte hade varit meningen."

3 kommentarer:

Mäster Mäkolv sa...

Hahaha, underbart! Såå typiskt trakoriskt. <3

Robert sa...

Ja något måste de roa sig med på Palamux!

Magister sa...

Tummen upp!