Pazuzu fäste sina ögon på vindhäxan. Hatet var så fysiskt att benknotorna i hennes kropp började värka som slet de sina senors betsel i försök att fly köttet. Han höjde sin högra hand och lät den vänstra peka nedåt.
”Må hon alltså vara en stormgudens avfälling om det är hennes val. Jag bannlyser henne i Marduks namn från allt samröre med gudens väsen. Må varken vind eller moln längre komma henne nära eller lyssna till hennes röst.”
Så snart orden var sagda, delade sig molngolvet under Silvia Miranda och hon föll ner i ett schakt kantat av svarta skyar. Kanske kacklade tuppen men han var redan långt borta. Kvinnans eterkropp föll genom Ravhalls undersida ut i den fria natten. Av cyklonen fanns inte längre något spår. Havet låg utsträckt och stilla så långt hon kunde se i alla riktningar.
6 kommentarer:
Riktigt bra! Ser verkligen fram emot att få läsa detta i sin kontext i framtiden. Det känns som om vad som helst kan hända här, när Koklai är inblandad blir det oftast så.
Ni noterar väl att Pazuzu i texten gör just den gest han visar på bilden. Han är egentligen ganska mycket mer sentida än Enki, Shamash och de andra men passar ganska bra in tycker jag.
Jag har sett så pass mycket på futurama att jag aldrig kan säga Pazuzu utan att säga det lite på det här sättet. Det är jobbigt när man spelar vindvävare.
http://www.youtube.com/watch?v=YAw3Xr8r6TY
Johanna: Jag har sett alla avsnitt av Futurama och är ett stort fan, men det där kom jag faktiskt inte ihåg. Fast Pazuzu finns lite varstans i populärkulturen, exempelvis i Excorcisten.
Jag är förstummad! Hörde dig som hastigast på PP3 medan jag körde till ett hastigt ärende och blev så glatt överraskad. Noterade i hjärnbalken att detta måste höras i "repris" på webben (inte gjort ÄN) men googlade dig precis och hamnade här. Hur länge har du funnits här utan att jag har vetat det?! 2008 läser jag? Det är skandal! Jag har så många inlägg att hinna ikapp. Söker efter allt som har med böckerna att titt som tätt nämligen så att ha missat detta är chockartat.
Får jag ta tillfället i akt att i en enkel människas mån försöka redogöra denna 'förbluffelse'? Läste Svavelvinter när den kom. Jag var ganska så ung så mycket av ditt språk var svårt men icke desto mindre förtrollande (i brist på mindre fairytale-aktigt ord). Har sedan åren läst om den otaliga gånger och sjunkit mer och mer in i den. Sökte efter tecken när andra boken skulle komma och förtjusningen var överväldigande när Slaktare små kom ut. Ack, de är så episka, dina böcker. Det är en värld, karaktärer, ett språk och fenomen som aldrig tidigare utformats och berättats. Detta med ett polerat djup. Helt unikt sammansatt. Jag gillar böcker och fantasivärldar. Att jag är ypperligt kräsen måste påpekas. Så jag fastnar inte för allt. Speciellt inte samma skit som skrivs om och om och om igen av olika författare. Så jag försöker härmed alltså bevisa något? Jag tappar orden så uppspelt är jag. Förlåt mig för det känns lite löjligt det jag skriver och jag är lite väl utanför min comfortzone så att säga. Men det är så kul att hitta den sidan som rör en värld jag aldrig lämnar. Hur många efterlängtande år det än är mellan böckerna. Ditt språk och böckernas djup "hummar" överensstämmande med mitt inre väsen. Mitt sinne känns hemma i Trakorien. Jag kommer numer vara en daglig besökare till denna blogg och ser som själva satan fram emot fortsättningen.
Ha, ha, du får ta det lite lugnt med opiandern där cr!
Skämt åsido - jag har svårt att finna ord. Vad känns skönare än att kunna ge någon en sådan upplevelse (nej, ni andra behöver inte komma med förslag)? Jag ska försöka leva upp till dina förväntningar efter förmåga.
Kom gärna med kommentarer till blogginläggen - det är till hjälp både som uppmuntran (och då menar jag inte att jag fiskar beröm utan mer som tecken på att någon är intresserad) och som vägledning för mitt fortsatta skrivande.
Skicka en kommentar