Fria ligan bad mig skriva en kort presentation av Trakorien att använda på deras webbplats, i kortversioner av reglerna etc. Här är en första version. Kom gärna med synpunkter.
Trakorien är ett handelsrike i en påhittad renässansvärld. De fyra trakoriska huvudöarna befolkas av en brokig samling folk och kulturer som genom historien har bekämpat och erövrat varandra. För tillfället dominerar ön Paratorna som under beskydd av sin skamlöst kommersiella religion mjölkar omländerna på rikedomar. Alla grannar avskyr de arroganta, falska och amoraliska paratornierna som visserligen tar livet med ett leende och ger kvinnor samma möjligheter som män men är ogenerat rasistiska och misstror all lärdom. När översittarnas lönsamma svavelmonopol kollapsar ser många ett tillfälle att göra något åt saken, inte minst därför att den mystiska femte konfluxen närmar sig, en ödespunkt i tid och rum där stora omvälvningar är att vänta.
Den trakoriska världen liknar Europa runt år 1500 men har många egenheter. Naturen är besjälad så att levande berg, moln och vindar samsas med drakar och andra mytologiska bestar. Människorna lever i själva verket på de gigantiska jorddragarnas kontinentalsköldar vilka smitts och fogats till ett världsklot för att skydda de brinnande furianerna innanför. Hela världen tycks vara iscensatt efter gudarnas ritningar men arbetet är så illa utfört av förvirrade underhuggare att tillvaron ofta glappar och gnisslar i fogarna. Magi fungerar, fast sällan som det var tänkt. Trollkarlar är därför fruktade men misstros ofta och jagas av skapelsetrogna präster. Mäktigast är de som behärskar Det Höga Språket – de förbjudna gudaord som styr verkligheten.
Italienska renässansen, republiken Rom och inte minst vår egen framgångsfixerade tid är de främsta inspirationskällorna till Trakorien. Därtill har många drag liksom hela gudavärlden hämtats från de mesopotamiska kilskriftskulturerna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Jättebra idé, jag har tyckt det varit svårt att greppa Trakorien/Svavelvinter och hitta en ingång i spelet (på mindre än 300 sidor).
Själv hörde jag ett tydligt "klick" i huvudet när jag läste följande blogginlägg: http://erik-granstrom.blogspot.se/2011/02/den-ende-och-hans-omvarld-1.html
Ta gärna med lite mer handfasta och konkreta råd för hur den typiske paratoren/trakoriern tänker och handlar. Att droppa begrepp som renässansens Italien och Rom ger bara en ytlig idé om världen som i faktiskt rollspel inte räcker så långt.
Varför är det så lönsamt med ett svavelmonopol? Vad har man allt det där svavlet till?
Det görs cruta av det (sprängmedel) och det används även som tillsats i vin. Svavelfyndigheten på Marjura är av mycket hög renhet.
Bladerunner: Noterat. Som du säger är väl de blogginlägg du refererar till mer praktiska och kortfattade. Jag ska försöka portionera ut dylikt ibland. Bloggavsnitten om metafysik är något liknande men på världsnivå.
Mårten: Bladerunner har rätt om svavlet men faktum är att Cruta inte fanns i det gamla spelet. Jag försökte där göra en komisk poäng av att svavlet bara användes till vinsvavling och alltså var en lyxprodukt. I böckerna kändes detta ohållbart så cruta uppfanns. Dessutom röker man svavel mot pest och ämnet används i olika mediciner och alkemiska produkter.
Jag har funderat på hur cruta mottagits av de olika statsmaktera i Argond. Jag förstår att teknologin är i sin linda men trakorierna verkar nästan förakta möjligheterna med detta nya vapen, vilket å andra sidan kanske är helt karaktärsmässigt? Det tog väl ett tag innan möjligheterna med krutet uuptäcktes i Europa också. Hur långt har övriga makter kommit med cruta?
En besläktad fråga jag också funderat på är magins roll inom krigföringen vilket vi snuddat vid på forumet. Som jag förstod det i den tråden förekommer det överhuvudtaget ingen organiserad magiutövning i Trakorien eller annorstädes på grund av riskerna? Bortsett från diverse skolor och akademiska centra då.
Jag föreställer mig att bara magillerna och trakorierna känner till cruta och att ingen av dem gärna berättar om saken. Magillerna har inte fått ett gram svavel från Trakorien sedan incidenten vid kronolabens invigning så där händer nog inte så mycket. Trakorierna experimenterar ju med sprängladdningar ffa i Siola men har alltså inte kommit på idén med skjutvapen ännu. Några klomellier är säkert intresserade och anlitade som tekniska experter medan exempelvis ransarderna nog skulle avfärda cruta med en fnysning. Det kan ju hända att cruta har upptäckts även på andra platser i Timatia.
Vad gäller magi (och cruta) så är misstron utbredd på goda grunder. Många krig har förlorats när man försökt använda magi - ett av dem omtalas ju i samband med de fördömda svärden Vau Tamma. Jag kunde tänka mig att mindre enheter kunde använda magi på ett mycket definierat och begränsat sätt. Jag kan tänka mig att "offentlig" magi drar till sig ogillande inte bara från Abzulvan utan från naturväsen och till och med gudarnas underhuggare vilka aktivt saboterar användningen. Därför håller ofta mäktiga trollkarlar en låg profil. Däremot finns det gott om skojare som skryter vitt och brett om allt de kan åstadkomma.
Gudasanktionerad magi är ju en annan sak, exempelvis när Shar Kishatin lade förbannelsen över stegosernas flotta. Den typen förekommer säkert framgångsrikt ibland men är då kopplad till en religiöst skapelsetrogen agenda.
En bra och fungerande introduktion.
Vilken roll spelar icke-människorna i Trakorien? Jag håller just på att läsa Svavelvinter, och där omnämns vargmän och någon sorts amfibier men i klart underordnad ställning till människorna. Finns det alv- eller dvärganaloger, alltså icke-människor som är mäktigare än människorna=
Hej!
Tycker det är ett bra stycke men skulle vilja ändra meningen om levande berg. Kanske besjälade berg, moln och vindar passar bättre?
Svavelhistorien har jag alltid trott varit väl genomtänkt. Köpa stora mängder svavel till att bota pest och klarna vin...jo, tjena.
Tycker analogin kan göras med dagens kärnvapen. Tänk den som ändå hade lite uran för, för, hmm, ja just det, kärnkraft var det. Så synd att vi har massor av olja redan.
Mycket bra text!
Anonym: Jag avskaffade dvärgar och alver i romanvärlden för att komma bort från shabloner. Vargmän, träskmän och tolgulder (stora, som du inte träffat ännu) är alla människoraser. Jag tänker mig att människan varierar mer och snabbare än i vår värld och att miljöpåverkan kan ärvas (enligt Lysenko).
"Halvfolken" anses oftast som mindre värda i Trakorien, särskilt på Paratorna där man är öppet rasistisk men på ett mer pragmatiskt än principiellt sätt.
Anonym: I Slaktare små dyker det upp ett "havsfolk" som ingen vet mycket om och som tycks vara måttligt intresserade av samröre med landmänniskor. De har förmodligen ganska stora resurser och sätt att hålla andra borta.
Tack för klargörandena! Jag måste säga att det är väldigt ovanligt (och lyxigt) att ha en direktkommunikation med spel/världsskaparna på detta sätt.
Bladerunner: Väl bekomme. Det är värdefullt även för mig och jag testar inte sällan idéer på er här på bloggen.
Det har väl aldrig känts bättre att vara ett försöksdjur? :D
Jag har egentligen bara en synpunkt: det skulle gå att skriva lite längre, kanske ett stycke till. Där skulle det kunna finnas mer info om öarna i riket och en mening om platser lite längre bort. Det är en ändå en ganska stor spelvärld.
/Petter B
Apropå krut så drog jag mig till minnes följande WRNU-tråd om motviljan mot krut i fantasy: http://www.rollspel.nu/forum/ubbthreads.php/topics/419623.html
En av skribenterna tar fasta på att krutvapnens utveckling är mer beroende av metallurgi än av krut, och exemplifierar med ett "in-game"-citat om hur det skulle kunna förhålla sig i en fantasymiljö:
"Jag är ledsen, greve Storspov, men vårt smideslag har misslyckats. Och vi förlorade mäster Kurlast på köpet och hans ene gesäll fick benet avkapat under knät; eldröret brast och slungade iväg bitarna åt alla håll. Det går inte tillverka vapen av sprängpulvret - det är till för användas i gruvorna på samma sätt som vi inte anfaller våra fiender med stenhackor eller vattenpumpar! Jag föreslår verkligen att ni avstår från fortsatta försök, och låter detta meddelande gå fram till de andra grevskapen söderut, så att vi slipper spilla fler människoliv..."
Anders: Bristande metallurgi låter verkligen som ett bra argument, särskilt med tanke på trakoriernas benägenhet att fuska med detaljerna.
Om det kan smälla och användas som vapen kommer människan att hitta sätt, kosta vad det kosta vill.
Tänk på kärnvapen. Ifrån det att man visste vad fission var tog det inte lång stund innan Uran blev svindyrt.
Sprängkraften är givetvis därför Digeta Longa vill kontrollera svavelhandeln.
Kanske är det just dessa tillgångar och halvdana kunskaper som kommer vara Trakoriens och Lugge Plas sätt at vinna kriget om konfluxen?
Skicka en kommentar