tisdag 10 april 2012

Abzulvan

Abzulvan kan sägas vara den argondiska motsvarigheten till katolska kyrkans inkvisition, men det finns ganska många skillnader. Grunden för organisationens verksamhet är den gängse skapelseberättelsen i vilken ett panteon gudar skapade multiversum och dess mekanismer som en förströelse i deras oändliga tristess. Gudarna ska först ha planerat världen på en perfekt ritning varifrån den sedan speglats i kött. Det praktiska arbetet genomfördes av underhuggare i flera led och därför motsvarar världen inte planen utan visar ständiga brister som behöver korrigeras. Observera att planen fortfarande finns och påverkar världen. Om konfluxerna är gudarnas egna ganska grova verktyg för att uppdatera tillvaron till en ny version, så kan Abzulvan sägas vara supportavdelningen i fält som söker anpassa, lappa och fixa så gott det går. Abzulvans prästerliga anhängare kallas ofta för animister därför att det i skapelsetron ingår att allt är besjälat, om inte annat så med ritningens gudomliga runa. Lika ofta menas med animist en präst som utövar magi i skapelsegudarnas namn och anda.

Abzulvan bildades efter långvariga krig mellan monoteister och polyteister i landet Katalbi där polyteisterna segrade. Organisationen är alltså strikt polyteistisk såtillvida att den kräver respekt för alla skapelsegudar och ser monoteistiska ansatser som hädiska. Man får gärna dyrka bara en av gudarna men inte förneka eller motarbeta de andra. Det innebär inte att allt accepteras utan irrläriga trosuttryck kan fortfarande behöva bekämpas. Budet är att människan ska leva i enlighet med gudarnas plan och intentioner för världen och i alla händelser avhålla sig från att mixtra med den eller ännu värre sabotera den. Avfällingar bekämpas med lämpliga medel.

Som polyteistisk organisation är Abzulvan definitionsmässigt tolerant. Man lägger sällan moraliska aspekter på tankar eller gärningar så länge dessa inte stör skapelseplanen. Abzulvan skiljer alltså inte gott från ont i strikta termer. Organisationen är könsneutral så att män och kvinnor kan finnas på alla poster.

Abzulvans egen skyddsgud är Enki, vishetens och sötvattnets fader, de gudomliga begreppens beskyddare. Enki anses ha varit en av de drivande krafterna bakom skapelsen. Organisationens namn kommer delvis av Enkis boning, det heliga och livgivande sötvattenhavet Abzû.

De fyra tillstånden

Fyrtalet är heligt för alla animister, Man säger att allt fullbordat har fyra aspekter. Således kan mänskliga verksamheter enligt Abzulvan indelas i följande fyra klasser:

* Det skapelserena - idealet som helt är i samklang med gudarnas intentioner
* Det skapelsetrogna - ett liv i strävan att nå det skapelserena
* Det skapelsestörande - motverkar gudarnas intentioner men kan korrigeras
* Det skapelsevidriga - hotar gudarnas plan och bör utplånas

Abzulvans organisation

Abzulvan är ett förbund som stöds av olika religioner och politiska krafter. Alla dessa krafter har representanter i Vävsynarnas råd som närmast kan jämföras med en företagsstyrelse. Under vävsynarna finns Enkiderna, den fasta organisationen med huvudsäte på ön Noroma men med representation, noder, på många håll i nordvästra Argond. Enkiderna ledare kallas pontifex navus och kan vara man eller kvinna. Tillsammans med de högsta Enkiderna och Vävsynarnas råd ska ledaren klassa olika verksamheter och besluta om åtgärder. Enkider och Tensider driver tillsammans Abzulvans inkvisition.

De fyra tillstånden motsvaras av fyra ordnar:

* De levande orden - dessa skapelserena vägleder och utbildar präster samt tolkar gudarnas intentioner
* Den gyllene mattan - skapelsetrogna tjänare som sköter Abzulvans löpande verksamheter samtidigt som de försöker bli skapelserena. Nyrekryterade börjar oftast här.
* Tensiderna - undersöker och klassar verksamheter enligt de fyra tillstånden. Missionerar och fungerar som diplomater. Driver domstolar. Tensiderna kan tillfälligt klassa en verksamhet som skapelsevidrig men måste sedan söka stöd hos pontifex navus och de högsta Enkiderna för permanent fördömelse
* Eldtungan - bekämpar skapelsevidriga företeelser med olika medel. Här finns såväl lärde som krigare och trollkarlar. Tänk CIA. Eldtungan dömer inte på egen hand utan verkställer åtgärder.

10 kommentarer:

Kosta Kostulas sa...

Gilalr den organisation som beskrivs - särskilt Eldtungan känns som den kan bli mkt användbar i spel - eller iaf den typ av spel jag gillar :)

Btw - har pontifexen bytt namn till Navus nu? Ska i sådana fall ändras i världskapitlet.

Erik Granström sa...

Kosta och jag enades via chat om benämningen "pontifex navus" som beteckning på Abzulvans ledare. Pontifex betyder brobyggare vilket passar bra.

Jag tror också att de fyra ordnarna kan bli intressanta att utveckla och spela med.

Kosta Kostulas sa...

Det är kul att se och höra hur de mäktiga grupperna i Trakorien och Argond växer innan ens regelboken är ute. Bådar gått för framtida Svavelvinter (spelet) material :)

Guendolin sa...

Vilken osis att jag inte hade denna information före Gothcon då kunde jag ha förklarat lite mer om animisterna för den spelare som spelade en. (Evander) Jag spellede Brushanens sista vila 3 gånger under konventet.

Det jag berättade (läs gissade) stämmer väl överrens med detta men mestadels för att jag berättade min bild av animisterna från böckerna.

En liten sak jag måste berätta var att jag lät spelarna själva komma på hur de skulle begrava en annan animist i äventyret. Animisten var en av Tigwalvans tjänare.

En spelare utförde en himelsbegravning och lät skogens fåglar äta upp kropen bit för bit för att de skulle ta med sig den i himelen.

En spelare byggde ett bål för att kroppen i lågorna skulle förenas med elden och solen.

En spelare förde ut kroppen i flodsn strömfåra för att den skulle dras med ut till havs och ge nytt liv därute.

Och den sista spelaren lät kroppen liga på den högsta toppen han kunde hitta i 3 dagar (borde varit 4... men det kunde inte han veta) för att sedan begrava kroppen i en omärkt grav.

Alla 4 begravningarna tyckte jag passade för en animist men jag tänkte fråga dig om vad du tycker skulle passa? Men blev nyfiken hur orginal-berättaren tycker att en animisitisk-begravningssed skulle se ut.

Bästa hälsningar! / Simon

Erik Granström sa...

Hej Simon. Jag har läst om dina spelbravader (och sett Citizen Kane) på Fria ligans forum. Imponerande.

Beklagar att informationen om Abzulvan inte fanns till Gothcon, men den var inte utvecklad då utan uppstod egentligen i en diskussion om inte beteckningen "skapelsevidrig" är för stark så att man fick ett intryck av "gott" mot "ont", något jag försöker undvika till förmån för gråskala i Trakorien. Den fyrgradiga fördömelseskalan med de fyra ordnarna tyckte jag var en bra lösning som passar med tänkandet i fyrtal och öppnar för nya äventyr.

Tillkomsten är ganska typisk för hur Trakorien byggs ut. Någon idé uppstår och sedan börjar jag nysta i en företeelse som egentligen alltid har väntat där men tidigare inte beskrivits i detalj. Det är ganska kul och ger en trygg känsla i att Trakorien kan byggas ut i alla oändlighet, mer på djupet än på bredden.

Vad gäller begravningarna så är väl alla former av återvinning lämpligt för animister, mer låta kroppen återgå till naturen än lägga den på en plats. Jag tycker att alla de beskrivna metoderna känns bra.

Anonym sa...

Om jag skulle bygga en kampanj kring Abzulvan skulle jag nog vilja kunna placera de olika ordnarna rumsligen. Har de kloster, borgar och stora flottor? Kanske hela arméer?

Intressant ur ett spelperspektiv vore kanske också olika typer av uppdrag. Tänker till exempel på pilgrimsresor. Och kanske martyrskap. Och möjligen handelsverksamhet.

En annan detalj rör förstås fiender. Berörde ju shaguliterna på forumet som fördömda. Vilka andra finns? Borde ju existera någon form av utbrytare och kättare.

Minns att vi för en tid sedan diskuterade handelshus. Ur ett spelperspektiv kan det nog fungera på ett liknande vis med Abzulvan och dess ordnar. Uppdragsgivare, resurser, beskydd, interna intriger etc.


/Petter B

Erik Granström sa...

Jag har egentligen inte tänkt utveckla mer om Abzulvan än i blogginlägget ovan därför att det inte är omöjligt att jag får nytta av dem i romanerna och då behöver handlingsfrihet (enligt min gamla strategi att aldrig säga mer än jag behöver vilket diskuterats tidigare). Det hindrar ju inte att någon bygger vidare. Några allmänna svar på dina frågor:

Abzulvan har inga egna arméer men kan säkert ställa ett par manipler bra utrustade och dugliga riddare till förfogande i ett religiöst motiverat krig. Tänk korsriddarordnar. Om de anser att ett rike bör anfallas så skulle de försöka få länder att samla arméer i gudarnas namn med Abzulvan som rådgivare. De har kloster och borgar donerade av sina beskyddare här och där. Abzulvan är dock ingen egen religion utan en samlande organisation för flera religioner där medlemmarna ofta har olika tillhörighet. Sambarsynd Coria på Mereld är exempelvis Abzulvans representant men arbetar till vardags i Enkitemplet i Kintanarou.

Geografiskt verkar man i nordvästra Argond från Ransard till ön Dingai, men inte i de gamla jorpagniska kärnländerna söder om Wardawól eller runt östra Altomar annat än som ambassadörer och missionärer. Starkast är man i länderna Katalbi, Valima, Gonza och Tulmald. Högkvarteret för alla ordnarna torde ligga på ön Noroma som Abzulvan fått av Katalbi.

Typiska fiender är enskilda personer och sekter snarare än riken. Den största (men kanske inte mest spännande) delen av verksamheten är som rådgivare och lärare. Just att bilda skolor har man funnit vara en bra väg att sprida rättlärighet. Observera rättlärighet snarare än renlärighet eftersom Abzulvan inte förfäktar någon egen dogm utan bara var gränsen för det acceptabla går. Därför finns det heller inte egentliga kättare såvida de inte börjar praktisera skapelsevidrigheter. Däremot finns säkert olika nitiska väktare runt om i Argond med lite olika åsikter om vad som måste göras.

Observera att Abzulvan är gångbara både i Trakorien och i Ransard och inte lägger sig i deras krig. Däremot kan de förstås fungera som och misstänkas för spioneri.

Anders Norén sa...

Jag har väl läst för mycket kemi för att inte dra på munnen åt "Tensiderna", men jag antar att du har tänkt på deras funktion som "samband" mellan skapelsen och skapelsevidriga funktioner? (Jag får lust att ordvitsa något om tensidergruppen "Den direkta vägen", "Via Directa" :-)

Erik Granström sa...

Anders: He, he, alla förstår genast att tensiderna är ytaktiva som farsegels diplomater ...

Med Eldtungan blir det mer "Via Dolorosa".

Anders Norén sa...

Eldtungans tensider är som Via Power, tvättmedlet som gjorde att smutstvätten försvann - bokstavligen!