 |
| Byn Clusta Noba med omnejd |
Flera kapitel i den kommande romanen Vanderland utspelar sig i byn Clusta Noba på holmen med samma namn, belägen i en bukt på Marjuras ostsida. Fria ligan har bett mig rita en detaljskiss över byn till den kommande modulen till spelet Svavelvinter. Ovan ser ni min skiss såsom den ser ut just nu. På kartan nedan ser ni var byn är belägen på holmen.
Ett antal platser är utsatta i byn, varav några omtalas i romanen, men fler ska till. Då fick jag idén att be er om hjälp! Jag utlyser alltså en tävling till den som levererar den mest inspirerande platsen, familjen, företeelsen eller kanske rentav deläventyret till kartan. Använd gärna befintlig bebyggelse som inte redan tingats. Vinnaren får en signerad modul när denna dyker upp, förmodligen till hösten 2016. Andra vars alster hamnar i byn kommer att omnämnas i modulen. Några garantier för att inskickade förslag verkligen används kan inte ges, för det beror förstås på helheten.
Tips: Clusta Noba är inte Tricilve utan en gudsförgäten plats långt uppe i norden där folk lever under knappa omständigheter av fiske och jakt. Klimatet är bistert, att jämföra med Islands. Håll igen lite med det spektakulära och tänk mer "Briggen Bluebird av Hull" än "Willy Wonka" om ni förstår hur jag menar. Skriv heller inte för omfattande eftersom mycket annat ska in. Ett stort antal flyktingar från Marjuri storland har anlänt byn och bor där de ges plats eller i tältläger (finns utsatta på skissen). Halvsvält råder – man kan inte odla på Clusta Noba och jakt på själva Marjura är riskabel pga crurernas närvaro. Vore kul att få både lokalbefolkning och flyktingar med backstory, eller varför inte en acklimatiserad orghinsk pirat?
Ni kan maila förslag till trakorien@hotmail.se / annan adress ni har till mig, eller skicka PM på Facebook. Låt oss sätta deadline för själva tävlingen till sista januari 2016.
Här är de förklaringar till siffrorna på skissen som gäller för tillfället. Platser markerade med * kan ni gärna använda / utveckla medan övriga inte bör röras pga romantexten.
1. Värdshuset Svinhugg (drivs av Hildur Ornetand)
2. Tingshällen
3. Sillsaltarens gård, där fisk rensas, saltas och jäses.
4. Ravin
5. Varma källor (och ohälsosam gas)
6. *Tältläger med flyktingar från
Marjura
7. Podium för auktioner och
framträdanden
8. Felikermunkarnas hus i byn
9. *Anxalistempel
10. Lebemund – admiratan Vemsicas
flaggskepp
11. Batrellan – Vemsicas snabbseglare
12. *Hamnkiken med signaleld
13. *Hinefall – Havsutkik med
signaleld. Här kastar sig ibland olyckliga i havet.
14. Hinaåsen – delvis skogsklädd ås
vars träd lämnats som vindfång mot havet
15. *Abzakällan – bästa
färskvattenkällan, tillägnad Enki.
16. *Rökeri
17. Marknadstorg
18. *Tulhalans skeppsvarv (”tula” är
det lokala ordet för furu)
19. Harkan – naturgasfyr som flammar
upp var fyrtionde sekund
20. *Gistvallen – område med stöttor
där man syr och lagar nät
21. *Grostes kräleri – Groste sköter
byns fyra klippkrälare och vagnar
22.*Jorgaskuggan – husen i detta
område har köpts av rika bönder från Ollach.
23. *Frisalen – ”Folkets hus” för
möten och fester.
24. *Dregan – slaktplats för valar
och större fiskar
25. *Fara-Mallas tingebod – byns enda
handelskvinna för farsegels saker.
26. *Drollertshus. Ödegård som anses
hemsökt efter en familjetragedi
27. *Hinadäld – gravplats med litet
kapell till Ereshkigals ära. Ingen präst.
 | |
| Skissens läge på ön Clusta Noba |
18 kommentarer:
Kul!
En liten undran. Innan jag eventuellt börjar fundera på något som kan berika Clusta Noba.
Faunan på och Marjura och Clusta Noba. Existerar det säl och någon typ av polarbjörn uppe i området?
Edit. Eller någon annan typ av enkel säl-varelse att klubba ihjäl som våra grannar i väst
Jadå, det finns både sälar, valrossar och en del isbjörn runt Marjura, liksom de mer specifika ishyenorna, pälsödlorna, karsonoxarna etc.
Säljägare från de Orghinska utöarna brukar segla till Marjura årligen för att jaga säl och har då även visst handelsutbyte med marjurerna. De har en lägerplats uppe vid iskanten på östra Marjura, innanför några landtungor som brukar kallas Stenhands hamnar. Crurerna har emellertid drivit bort också orghinerna.
Vad gäller träd på Marjura så finns jättevitmossa, knotiga tallar och fjällbjörk på sina ställen.
Spännande! En fråga, så man vet förutsättningarna lite bättre - hur etablerade är svartfolken på den här delen av Marjura? Jag tänker då primärt på orcher, och mer specifikt på huruvida området är befäst på ett sätt som närmast är militärt och därmed ett möjligt hot för handelslederna till och från Clusta Noba?
Danne: Måste göra dig besviken(?) med att det inte finns orcher eller svartfolk över huvud taget i spelvärlden.
Erik, tack för svaret men jag vet inte om jag förstår? Det kryllar ju av orcher i Ereb, och det finns ju knappt en stubbe det inte lurar en svartalf bakom? Såvida inte Ransards sjöfarande alver bedriver något slags militärt embargo i vattnen runt Marjura torde ju (väl?) svartfolken ha fri lejd att slå till mot alla kustsamhällen som ligger på Marjura, och sannolikt också ha etablerat bosättningar på ön?
Danne: Du har rätt vad gäller Ereb, men grejen är att det aktuella äventyret inte ska göras till DoD och Ereb, utan till Svavelvinter-spelet och Argond:
http://frialigan.se/spel/svavelvinter/
Hur är det med Arbelax?
Jonatan
Jonatan: Abrelax dog ju i Svavelvinter även om detta förstås kan ha gått annorlunda i spelet. Men du menar hur det är med Abrelax som varande av svartfolk? Jag tror inte att det står vad Abrelax egentligen är i böckerna eller det nya spelet, men det hör till saken att "människor" varierar mycket mer i denna värld än i vår så att exempelvis vargmän, tolgulder och träskfolk är varianter. Det finns säkert sådana som motsvarar svartfolk också. Miljön tycks ganska snabbt kunna ändra folk på en plats eller i en situation.
Så det finns alltså något slags parallellt universum med ytterligare ett Marjura som alltså inte ligger på Altor och som inte befolkas av orcher? Jag ber så mycket om ursäkt, jag har helt missat detta. *facepalm*
Danne: Så är det ;-). Ingen orsak att be om ursäkt utan kanske du fick lite nya grejor att titta på. Svårt att ändra dock eftersom det aktuella spelet just handlar om den parallella världen.
Kallas både byn och själva ön Clusta Noba?
Birke: Ja, så är det.
Underbart. Väl bekanta bilder och det känns nästan som att man bott där. Två långa kampanjer, båda utdragna över lång tid. Skriver Svavelvintergänget en ny variant blir det ytterst spännande att åtevända. Det är ca 10 år sedan vi senast var där. Ett besök per decennium kan det vara värt :-)
Att själva ön ser ut som en gubbe med krokig näsa, underbett och getskägg gör inte saken sämre. Har för mig att du berättat att den har en verklig förebild i Norrland någonstans?
/Kristoffer
Kristoffer: Så är det och ett flygfoto av förebilden: Storön i Ångermanälvens mynning finns faktiskt med i boken om Äventyrsspel!
Aha. Dags att få tag på den boken!
Satt alltså på ett tåg som skulle gått 12:04 som passade med mina möten på morgonen. Jag skulle haft 21 minuters byte i Stockholm men tåget rullade från Sundsvall 19 minuter sent och slutligen missade jag precis bytet i Stockholm... fick slutligen vänta 4 timmar där. Jag sprang iväg till SF bokhandeln och har nu under väntan på centralen och hemresan läst igenom D&D delen av den stora gröna boken. Mycket rolig läsning :-)
Kan hålla med om att Kristalltjuren var märklig. Blev förvånad att Pappa N hade blivit påhittad i efterhand. För mig är det en underbart komisk och kanske även trovärdig trosåskådning att Nominatorn tröttnat på sitt verk, rullat ihop det och gått därifrån.
Måste så här långt i efterhand erkänna att Trakorien och O4Ö kopierades av en kompis kompis och att jag aldrig köpte dem. Hoppas det är preskriberat? Jag samlade båda kopiorna i en blå pärm. Den blå pärmen har använts under så många timmar av mitt och andras liv... Jag ser det lite som Bythos värld som rullas ut när man öppnar den. Nästan som Pandoras box. Kanske slår upp sidan där Masmashu Goba da Grummi är beskriven eller ett uppslag där Brior berättar om hur barboskerna kväser gumse. Blir sittande och minns de historier som utspelades runtomkring.
En bihistoria är att Vox Ranzina tappades bort mellan två somrar (det tog oss åratal att spela igenom konfluxsviten och vi träffades bara på somrarna) men vi skrev ihop den från minnet. Jag hade tolkningsvarianterna på ett annat blad. När vi senare på sommaren hittade "orginalkopian" stämde det mesta förvånandsvärt bra. Tyvärr har jag nu inte kvar vår återskapade handskrivna kopia.
De andra böckerna är lösbladssystem och utslitna, men dock bevarade.
...och var det inte så att du skrev om Storön i efterordet till Femte konfluxen?
Skicka en kommentar