fredag 23 augusti 2013

Förförd av Inashtar

Åter en natt i passionens tecken! Denna gång jagades jag upp hela tre gånger av självaste gudinnan Inashtar mellan klockan 04.00 och 05.00 för att skriva ner hennes direktiv inför fjärde boken i konfluxserien. Resultatet blev en hel A4-sida fylld med klotter. Inashtar avslöjade för mig att hon ursprungligen är en Yndarisk kärleks- och krigsgudinna förd till Trakorien med crurerna för tolvhundra år sedan. Hennes påbud innebar att den avslutande delen i konfluxsviten ska gå i passionens tecken för att ära hennes gudomliga ansvarsområden. Vem är jag att ensam i natten motstå en gudinna?

Mer konkret tecknade hon paralleller mellan gudarnas, historiens och nutidens värld, talade ganska obehagligt om essenser och parasiter i samband med sin tjänare Ghumgakk, gav direktiv som kan innebära förtärande passion och undergång för några av varelserna i romanen, där konfluxen i betydelsen sammanflöde gäller tiden men också människor och kakluner och ännu större varelser. Hon påvisade därtill sitt eget systerskap med kejsarinnan Heneguya och framhöll tydligare än tidigare sången som förlösande kraft.

Var det alltså en våt dröm? Nej tyvärr inte, snarare en pålagd vision med drömmaren på knä inför brinnade buskar och mäktiga spegelvarelser, varpå han jagas upp ur sängen för att arbeta.

Däremot blev jag störtförälskad igår i Malin Foxdal på bilden. Inte sådär personligt eftersom jag inte känner henne, men i hennes ansikte och i hennes sång. Jag beslutade mig genast att använda henne som förebild för Inadrel i sista boken och såg dessutom (förmodligen påsparkad av Inashtar) ett passionerat och närmast arkaiskt, tvåtusenårigt drama där Inadrel är inblandad. Jag blev så entusiastisk att jag skrev till Foxdal om saken och hoppas att hon inte tar illa upp.

Frågan ni förmodligen ställde er inledningsvis: Ser gudinnan Inashtar ut som Malin Foxdal? Vet inte, men omöjligt är det inte.

14 kommentarer:

Henke sa...

"Inashtar avslöjade för mig att hon ursprungligen är en Yndarisk kärleks- och krigsgudinna förd till Trakorien med crurerna för tolvhundra år sedan."

Så trevligt. Detta väcker såklart frågor. *EV. SPOILERVARNING* Vilka gudar förbannade isåfall Krau-Ki till sin position i ishavet? Förmodar iaf inte att det var Inashtar? Crurerna tog ju inte direkt till sig förbannelsen då de stoppade öns förflyttning? Var hon med och förbannade crurerna till barnlöshet (låter kanske som ett lämpligt tilltag från en gudinna med hennes inriktning?)

Ytterligare en tanke som jag nog haft uppe tidigare. Bestod förflyttningen av hela Marjura eller endast Krau-ki (förmodligen hela ön?). Man undrar ju dessutom vad syftet var med förflyttningen. Ett lämpligt straff var ju att flytta ön till yttersta norden, men vad var bestraffningen i att flytta ön till Trakorien? Kan det finnas ett samband med den tredje konfluxens insektssvärmar som inträffade tidsmässigt samtidigt. Var alltså tanken att de olydiga svartkonstnärerna på Yndar skulle transporteras till denna massaker?

Mäster Mäkolv sa...

Inashtar vet jag inget om, men tjejen på bilden är påtagligt lik Inadrel. I varje fall som jag tänker mig...

Erik Granström sa...

Henke:
* Motsvarande SPOILERVARNING*

Din första fråga pekar på den nämnda parallellen med kejsarinnan Heneguya. Hennes älsklingar finns på Marjura men nu tvingas hon ta avstånd från och straffa dem.

Vad gäller den andra frågan så har det tidigare sagts att staden Krau-Ki sattes ner på Marjura någonstans i Västerhavet varpå ön förflyttades. Förmodligen uppfattades Trakorien som "den yttersta norden" vilket inte är orimligt om Yndars position i Timatia motsvarar Indiens i vår värld.

Erik Granström sa...

Mäster Mäkolv: Då är vi överens. Jag ser fram emot en tillbakablick långt bak i tiden med kvinnan i fråga. Kommer i sista boken.

Henke sa...

Svårt att inte le över de här oväntade förvecklingarna. :)

Erik Granström sa...

Henke: Det där får du utveckla?

Mäster Mäkolv sa...

Åh, allt detta kryptiska... härliga... fruktansvärda... underbara. Vad är väl en bal på Marjura?

Henke sa...

Jag tänker på hela inlägget att Inashtar nu fått en historisk plats redan i Yndar och vad jag förstod på ditt inlägg ligger bakom mycket av det som hände folket i Krau-Ki och senare Cruri vilket du själv liknade vid Heneguyas relation till Shaguliterna. Jag ser nu Inashtar och hennes tjänare Ghumgakk som viktiga inspirationskällor för Cruri befolkning men samtidigt även deras "bödel" då de blev för mäktiga och hon inför övriga gudomar blev tvungen att vända dem ryggen.

Känner dock fortfarande att det finns någon form av koppling mellan Tredje Konfluxens insektssvärmar och det faktum att Marjura var på väg just till en av de hårt drabbade landsändarna. De ligger ju som sagt väldigt nära i tid.

Henke sa...

Cruri´s förbannelse med barnlöshet kanske dessutom inte kom av en fysisk förbannelse att befolkningen inte kunde reproducera utan snarare något emotionellt (tänker på Inashtar som lustens gudinna). Crurerna skulle isåfall förlorat sin lust och därav föddes inga fler barn?

Erik Granström sa...

Henke: Konsekvenserna av Inashtars avslöjanden står ännu inte helt klara heller för mig, men jag räknar med ytterligare gudomliga inblickar nu när dessa makter en gång utsett mig till berättelsens krönikör.

Jag misstänker att crurernas leverne på Marjura under de fyrahundra år som gick mellan förflyttning till nedfrysning inte var så oproblematiska som man kanske har föreställt sig - jämför med de motstridiga viljorna på Stegos.

Notera också att Inashtar sade sig ha kommit till Trakorien med crurerna - inte att de mangrant dyrkade henne.

Vad gäller den tredje konfluxen så finns den obehagligare tolkningen att gudarna ville röja plats för ett nytt folk i norra Ereb men att detta folk aldrig nådde fram. Varför skulle gudarna både straffa och gynna ett folk frågar man sig då? Kanske är svaret att inte heller gudarna var överens?

Unknown sa...

Det där med att få förhållnings order av bok karaktär/gudar på natten. Fick inte Robert E Howard order från Conan, stående över honom med en yxa i handen. Och vad hade Inashtar och hotade dig med?

Erik Granström sa...

Magnus: Vet inte hur det var med Howard, men jag tror mig ha sluppit rent psykotiska episoder så här långt. Jag hemsöks personligen hellre av en kärleksgudinna än av en yxvevande barbar (åkej - hon är krigsgudinna också, men det blir i alla fall en kombination av löften och hot).

För övrigt är Malin Foxdal avpolletterad som förebild eftersom hon inte svarade. Inga hårda känslor från något håll hoppas jag.

Unknown sa...

Helt klart bättre med Inashtar.
Kan tänka mig att huvudet går på hög varv när man skriver en bok.

Erik Granström sa...

Så måste det vara om det ska bli bra.