måndag 4 augusti 2014

Arn Dunkelbrink och hans vänner

Jag råkade mest av en slump se två filmer med Michael Shannon på bilden här intill: Take Shelter och The Iceman och slogs av vilken bra skådespelare han är. Han har en eftertänksam och lågmäld stil som blir mycket effektiv eftersom han ser farlig ut och ofta spelar dubiösa typer. Bilden är dock från den senaste Stålmannenfilmen Man of Steel där han gestaltar general Zod. En sådan serietidningsfilm har förstås sina begränsningar men jag slogs redan när jag såg den i våras av hur Shannon spelar skjortan av de andra genom att både vara mänsklig och hänsynslös.

Hur som helst: eftersom jag för närvarande skriver kapitel med Arn Dunkelbrink som huvudperson så adopterade jag genast Shannon som min nya förebild och jag tycker redan att det tillfört tydlighet.

Jag har också kommit att fundera över Arn Dunkelbrinks personlighet och drivkrafter i linje med Shannons spel: Dunkelbrink har blivit en ofrivillig och inte helt lyckad kung som under många år drevs framåt av eden att döda en drake, ett motiv som bortfaller i Vredesverk. I gengäld har han blivit besinningslöst förälskad i en kvinna. Han har alltid varit envis och trångsynt och lyssnar sällan på andra. Jag slogs av att Arn Dunkelbrink är en person som söker en tydlig väg framåt. Han VILL fokusera på en enda sak som han kan hålla i tankarna och går sedan utan sidoblickar mot målet, en officer som till varje pris och utan tanke på konsekvenser i övrigt är besatt av att utföra sin order. I Arns fall är ordern vald av honom själv, men sedan han valt den lyder han som under ett heligt åläggande. Problemet är att det inte alltid har gått så bra och nu börjar han fundera över sina egna motiv...

Förutom Shannon har jag uppdaterat inspirationskällor för några andra personer som kungen träffar:

Shelley Duval som Jarmona av gryningen, ni har förmodligen sett henne som Jack Nicholsons fru i The Shining.

Min gamla karatelärare "Kickan" (vars nuvarande efternamn jag inte har koll på) som Nirôrin av Bodertaal, en stridsmunk av sinavanerorden som slåss vid Arn Dunkelbrinks sida i Vredesverk.


Gerald McRaney som Aveva Sinombra, sinavanernas ordensledare, en man som nämns i Vredesverk men dyker upp mer i Vanderland. McRaney såg jag först i TV-serien Deadwood och sedan i House of Cards. Han har förmågan att se ut som en snäll morfar men plötsligt byta till iskall och skärpt kyla på ett sätt som imponerar och som passar en ordensledare för krigarmunkar med en dold agenda.

EDIT: Jag glömde förresten bilden på Juno Temple som jag på senare tid använt som förebild till Perrima.


Vad säger ni förresten om Matthew McConnaughey som Uroboren? Den riktige Wittgenstein under honom. Jag har aldrig riktigt tålt McConnaughey, men blidkades av hans spel i True Detective.


13 kommentarer:

Henke sa...

Såg du aldrig McRaney i hans genombrott på 80-talet? (TV-deckaren Simon & Simon) :-)

Upptäckte förövrigt Michael Shannon i Revolutionary Road där han iofs har en ganska liten, men fantastiskt välspelad roll.

Erik Granström sa...

Henke: Nix det gjorde jag inte, men han passar definitivt bättre som Arn Dunkelbrink än Per Morberg som jag använde ett tag.

Fredrik Kjällbring sa...

Ser ut att vara personer som ser ut som jag föreställt mig personerna ( i alla fall Arn och Jarmona).

Så du är en(f.d?) karateka också? Roligt! Vilken stil?

Erik Granström sa...

Fredrik: Kyokushin om än i all blygsamhet och för mycket länge sedan. Jag tränade också Aikido ett tag och gillade alltid avsaknaden av flams i den japanska träningen. (Jag ogillar inte alls flams, men allt har sin tid och plats.)

Erik Granström sa...

Fredrik: RhabdoRanamördaren Flint i böckerna är för övrigt en korsning mellan en annan karatelärare och en amerikansk forskare.

Fredrik Kjällbring sa...

Då är det (om jag minns rätt mellan alla olika stilar och varianter) stil som ligger närmast shotokan som jag tränar. Är någon av dina "förebilder" känd karateka? Jag gav dina böcker (Svavelvinter och Slaktare små) för något år sedan till min sensei, jag misstänker att hon inte läst dem, men om det finns karate så kommer hon garanterat att läsa dem... ;)

Erik Granström sa...

Fredrik: Bansikan är förstås delvis hämtad från bushido liksom mycket av RhabdoRana baserats på mina erfarenheter från japanska kampgrenar. Vad gäller personliga förebilder så är kyokushins grundare Masutatsu Oyama naturligtvis den typen av person som skulle kunna vara munkledare i Nastrôl. Nirôrins och Flints förebilder var alltså karatekas men jag tror vi tar det personliga enskilt. Du har väl min mailadress?

Annica i England sa...

Bra val av Michael Shannon, en bra roll han gjorde som Nelson Van Alden i Boardwalk Empire, smått half galen, djupt religös FBI agant som hamnar lite snett och smakar på den förbjudna frukten.

Elysseus sa...

Talet om Uroborens skönhet och svallande hår får mig att tänka på Kirkegaard snarare än Wittgenstein… För övrigt var McConaughey antagligen bra redan i Lone Star, även om Chris Cooper stjäl föreställningen så mycket att man inte tänker på det. (Har du en roll åt Chris förresten?)

Jonas sa...

Jag tror du sagt det tidigare, men jag minns inte, vem är din förebild för Praanz?

Erik Granström sa...

Elysseus: Fast jag har hört att Wittgenstein var en person som folk föll för, rent karismatiskt i alla fall. McConaughey (jag måste slå upp stavningen VARJE GÅNG) har lite av det självgoda kvar som retat mig även när han är bra, fast det är egentligen bara en fördel för det har Uroboren också.

Chris Cooper är utmärkt - ska hålla honom i minnet. Bor han inte på Clusta Noba?

Jonas: Praanz är lite speciell för jag hade länge väldigt svårt att se en förebild. Numera använder jag ofta Guy Pearces minnessvaga rollfigur i Memento som förebild, men annars har jag kommit på att Praanz är en av mina plastgubbar som jag lekte med i kanske åttaårsåldern.

Kontergeneralen Trimbylla är förresten Michael Fassbender om jag inte sagt det.

Henke sa...

Vem använder du som Shagul? Själv skulle jag säga Gary Oldman, Kevin Spacey eller John Malkovich.

Erik Granström sa...

Henke: Jag gjorde ett nytt inlägg med Shaguls bild eftersom jag inte hittade honom här på bloggen.