Mörkrets tid
Svavelvinters metalalbum med motiv från Marjura.
* Översvallande recension på Angry Metal Guy, dec 2018
* Tyska Metalmagasinet Vampster, juli 2018
* Nederländska Lords of Metal ger 90/100, juli 2018
* Jimmy Barendt ger 4/5 på Rocknytt, juni 2018
* Mårten Cederberg ger 5/6 i tidningen Gaffa, juni 2018
* Peter Bernhardsson ger 9/10 i Sweden Rock Magazine, maj 2018 (länk kommer)
Efter Vanderland – (serien fullbordad 2016)
* Härliga reflektioner av Daniel Bernhoff på bloggen Tupplur
* Jörgen Karlsson på hans blogg
* Per Israelson i Svenska Dagbladet om seriens koppling till rollspel.
* Daniel Lehto i Biblioteket i Fokus, nr 4, 2016
* Patrik Centerwall på bloggen Skymningssång
* Daniel Gunnarsson i Litteraturmagazinet
* Recensioner finns även på Goodreads och Bokus. Ett par nya av Mattias Axelsson och Carl J.
* Clas Svahn anmäler Vanderland i BTJ-häftet 18, 2016. Kan inte länkas, men se utdrag längst ner i detta inlägg.
* GnomviD recenserar Vanderland mycket ambitiöst på sin blogg (SPOILER-varning)
* Månadens fantasy på Sf-bokhandelns webb juli 2016. Martin Andersson recenserar.
* Fredrik Kjällbring på hans blogg
Efter Vredesverk (2014)
* Signaturen Maria på PocketBlogg
* Jörgen Karlsson på hans blogg
* Daniel Lehto i Biblioteket i fokus (Sid 14, BiF 3/2014)
* Annaklara på bloggen Boken och jag
* Alexander Sanchez i Tidningen Kulturen
* Daniel Gunnarsson i bokblogg på Litteraturmagazinet
* Per Israelson i Svenska Dagbladet
* Om Vredesverk på bloggen Linjerat papper
* Fredrik Kjällbring på hans blogg
* Signaturen eli på sin blogg
Efter Slaktare små och Svavelvinter (2011)
* Elin på bloggen Nerdy Girl
* GnomviD recenserar också Slaktare små på bloggen
* Signaturen GnomviD på hans blogg Laia-Odo-institutet
* Patrik Centerwall på bloggen Skymningssång (inläggets slut)
* Annaklara på bloggen Boken och jag. Svavelvinter och Slaktare små recenseras
* Fredrik Kjällbring på hans blogg
* Bloggen agnesminds om Svavelvinter
* Täby bibliotek om Svavelvinter
* Spelrecension som mognat i 25 år: Jonas Stattin på bloggen Kryptan
* Jenny B på bloggen Kulturdelen
* Bloggen Bokmalande
* Uppföljare även om spelet på bloggen Erilin
* Måna N. Berger på bloggen Kulturdelen
* Bibliotekarien Ingegärd på Sturegymnasiets biblioteksblogg
* Tobias Harding på bloggen Akademiska synpunkter
* Erik Horned på bloggen Glasögonorm
* Tim Andersson i Upsala nya tidning (artikel snarare än recension)
* Linnea Sandberg på biblioteksbloggen minabibliotek.se
* Erik Jersenius i Gefle dagblad
* Stefan Hagel på bloggen Verkligen Stefan
* André Loutchko i bloggtidningen DAST Magazine
* Liselott Mathisson på bloggen Kvarteret Ängeln, biblioteket i Ronneby
* Lotta Olsson i Dagens nyheter
* Per Israelson i Svenska dagbladet
* Nils Löw på bloggen Tummen på linsen.
* Hans Persson på bloggen Du är vad du läser
* Bloggen Linjerat papper
* Anita Oscarsson i Tidningen Kulturen
* Alexander Sanchez om Svavelvinter respektive Slaktare små i Tidningen Kulturen.
* Magnus Edgren på bloggen Piruett
* Signaturen Eli på bloggen Erilin
* Ola Hultin på Boktipset och sf-bokhandeln.
* Sedan får vi inte glömma Stefan Sahlbergs sågning av barnboken Svavelvinter i Norrköpings tidningar 2004.
* Clas Svahn, BTJ-häftet 18, 2016:
"Med den fjärde boken i berättelsen om ”den femte konfluxen” har Erik Granström nått slutet på sitt episka och välskrivna verk. Serien som föddes ur rollspelet Drakar & demoner för mer än 25 år sedan inleddes 2004 med Svavelvinter och författaren har sedan dess bjudit på fantasy av hög kvalitet.
"Med den fjärde boken i berättelsen om ”den femte konfluxen” har Erik Granström nått slutet på sitt episka och välskrivna verk. Serien som föddes ur rollspelet Drakar & demoner för mer än 25 år sedan inleddes 2004 med Svavelvinter och författaren har sedan dess bjudit på fantasy av hög kvalitet.
<...>
Läsningen kräver sitt men belöningen
för den som varit med sedan starten är mödan värd. Med ett rikt
språk och alla trådar i sin hand tar Granström sitt magnum opus i
hamn."
12 kommentarer:
Kul, det var ju riktigt välvilliga recensioner. Grattis!
Personligen kan jag tycka att det är lite synd att Slaktare små så definitivt hammnar i "fantasyfacket". Att det blir en angelägenhet för de närmast sörjande. Min uppfattning är att boken borde ha en mycket bredare appeal om den väl blev upptäkt utanför det här snäva området.
Jag ser mer dess fantasyelement som en skrud för att förmedla berättelsens tankegods snarare än det bärande fundamentet.
Om boken hade gestaltat sig i en mer reguljär genre skulle jag kunna tänka mig att den blivit debatterad på diverse tidningars kultursidor t.ex. Det känns dock ytterst osannolikt så länge den bara betraktas som en fantasybok.
Till Anonym: Jag tror tyvärr att du har rätt i att den som en fantasybok inte kommer att plockas upp av den "riktiga" kulturvärlden. Samtidigt fick ju George R. R. Martin en viss uppmärksamhet i samband med att Game of Thrones började sändas i våras, även om det fortfarande var lite nedlåtande (minns en artikel med rubriken "Mognad i Midgård"...) Problemet är väl att kulturnallarna är så fördomsfulla att de automatiskt ser berättelser som utspelar sig i andra världar (och inte i Frankrike eller i författarens disfunktionella barndom/familj/psyke) som barnsliga och ovärdiga seriös kulturjournalistik.
Nå, mina herrar, man kan också ta det som en utmaning att tränga igenom fördomarna. Enligt Bourdieus mallar så har förmodligen en och annan kulturskribent mycket prestigekapital investerat i franska, dysfunktionella familjedraman, men plötsligt kan någon av dem få för sig att sticka ut. Vi får väl se. Alternativet att börja skriva som etablissemanget vill känns hur som helst mindre lockande.
Kul att försäljningen verkar gå bra också :)
Jag vet inte om det är sadisten i mig, men för min del så saknade jag några ordentligt hjärtskärande händelser i åtminstone Svavelvinter. Ingen karaktär man lär känna tillräckligt för att bry sig om verkar ha någon potential att få ett orättvist slut. Det var lite den känslan när isdruiden blir uppäten av en demon precis efter att ha fått sin hämnd på shaguliterna, men sen blir hon ju omedelbart räddad.
Det känns helt enkelt inte som stakesen är så höga för karaktärernas mytiska bana eller vad man ska säga. De episka aktörerna kommer få något passande episkt slut snarare än att dödas av en förflugen pil och myskaraktärerna så som Brior och Grotebelia verkar inte vara i någon som helst fara.
Angående själva språket och de kulturella utläggningarna så störde det mig att plotten saktades ned till jag insåg att en rafflande kioskvältare nog inte var vad du avsåg att skriva. Jag är fortfarande inget fan av den höga frekvensen adjektiv+substantiv-sammansättningar.
Vad som gör att litteratur tas upp på kultursidorna beror antagligen på om den vill förmedla något mer utöver en god historia. Ta till exempel de, i försäljningsvolym räknat, dominerande genrerna i Sverige: deckaren och thrillern. Det mesta som ges ut är underhållningslitteratur. Några författare (Sjöwall-Wahlöö t.ex.) har emellertid med tiden vunnit stor respekt eftersom deras böcker också berättat, diskuterat och kritiserat samhällsfenomen. Jan Guillou har heller aldrig hymlat med att han sysslar med samhällskritik.
Den högre statusen som science fiction har beror antagligen på att den i hög grad avhandlat samhälls- och teknikutvecklingen och dess möjliga konsekvenser. Man behöver dock inte leta särskilt länge för att hitta fantasy där författaren också använt berättelsen för att utforska olika idéer. Tolkiens författande var ju till stor del ett svepskäl för att få tillämpa sina yrkeskunskaper som jämförande språkforskare. Pratchett kommenterar, och driver med, vår samtid.
Just nu plöjer jag Erikson och Esslemonts Malazan-serie där deras akademiska bakgrunder i antropologi och arkeologi tydligt skiner igenom. Ibland i bisatser, som när en försupen legosoldat funderar över hur två sinsemellan olika folkgrupper givit en stad dess särpräglade arkitektur. Ibland som bärande element i en hel bok, som skildringen av det hyperkapitalistiska sköt-dig-själv-och-skit-i-andra-samhället Lether som på grund av den ständigt expanderande efterfrågan på billig arbetskraft långsamt glider mot en nationalekonomisk kollaps. (Det, om något, är en samtidskommentar!) Och alltid närvarande i form av lämningar efter tidigare civilisationer.
Den intellektuella fantasyn har kanske ännu inte nått den kritiska massa som krävs för att inte längre skymmas av den rena underhållningsfantasyn?
Anders: Klokt sagt och jag kan mest instämma. Jag undrar dock i vilken utsträckning denna intellektuella skönlitteratur verkligen har haft något inflytande (med enstaka undantag). Ganska ofta stöter man på "behandlar ett angeläget ämne" som förevändning för seriositet utan egentlig angelägenhet. Detta gäller förstås all kultur liksom debatter och liknande.
Det är å andra sidan ett tecken på fred och välstånd att vi har tid och råd att ägna oss åt diverse intellektuella övningar som inte alltid leder någon vart utan mest utförs för att vi ska veta att vi fortfarande har tankeförmågan kvar. Homo sapiens sapiens.
Har nu läst ut Slaktare Små och mitt omdöme kunde inte vara bättre. För att sammanfatta så tycker jag du skriver en intressant och spännande handling i en fanatisk värld allt berättat med välformulerad prosa.
Jag samanfattade lite tankar och åsikter (mestadels hyllning) i ett bloginlägg: http://linjeratpapper.wordpress.com/2011/12/01/svavelvinter-slaktare-sma-44-och-kronikan-om-den-femte-konfluxen-av-erik-granstrom/
Där kan du läsa om du får lite tråkigt. Jag väntar ivrigt på nästa del.
Guendolin: Tack ska du ha och kul att du gillar böckerna. Jag länkade faktiskt din recension innan jag såg ditt inlägg. På något sätt känns det extra roligt att du berättar dig vara dyslektiker och dessutom fick MVG i svenska via Svavelvinter. En uppmuntran för mig att skriva vidare!
Svavelvinter var riktigt bra. Läste just färdigt den efter att ha tragglat i flera veckor. Periodvis tog jag paus från läsandet och emellanåt var jag alldeles för ofokuserad för att kunna följa storyn. Är det något som krävs så är det fokus och uppmärksamhet eftersom det förekommer så många namn och udda företéelser där det inte duger med skumläsning.
Hursomhelst mycket välskrivet och underhållande precis som DoD-äventyret som romanen bygger på.
Jag ska påbörja uppföljaren nu inatt och ser fram emot nästa del i serien.
Jag måste börja med att tacka Erik Granström för en underbar serie. Måste dock påpeka att jag inte har hunnit läsa klart sista boken ännu. I mitt tycke är denna serie ett måste i bokhyllan. Böckerna är välskrivna med mycket bra språk. Fantastisk värld med intressanta levande karaktärer.
Ser fram emot andra berättelser från Erik Granström och jag kan garantera att de också kommer att ha sin plats i min bokhylla!
Med vänlig hälsning
Hans-Inge av Hoxoh
Skicka en kommentar