Uppför floden

Årets första längre cykeltur gick längs Fyrisån, medurs längs den röda linjen, utgående från pricken i Nåntuna där jag bor. Syftet med resan, förutom att komma ut i solen och få lite motion, var att rekognoscera för romanen. I de första kapitlen rör sig några av huvudpersonerna enligt den violetta linjen in till Uppsala med den romerska ubåten Rhea Svea uppför ån. En av protagonisterna råkar bo helt nära mig, i ett hus han ärvt av sin moster.

1. Bryggan vid Ultuna

Halvvägs ute i värsta leran påpekade kvinnan att en segeljolle låg förtöjd vid bryggan på andra sidan ån där studenterna sommartid höll grillblot. Två män lösgjorde som bäst förtöjningarna och lade ut åror, men för Simon var de i en annan värld bortom branden i hans lungor, pulsens bultande slagverk och flimret för ögonen. Båten roddes mot dem över ån som makade sitt vatten i sävligt flöde trots vårfloden. Den storvuxne legionären Brutus Welam Carnifex strök årorna en i sänder för att bringa aktern närmare.

2. Övre föret

”Undrar ni inte över vårt uppdrag?” frågade Amata.
Marcus Gyllenhane såg på henne där han satt på kajutataket som för att utröna om hon skämtade.
”Alla vill i slutänden samma sak”, muttrade han och sög pipans djup.
”Vad skulle det vara?”
”Alla vill att deras liv ska betyda något mer än kräkens som kläcks ur strandgyttjan.”

3. Kungsängsbron

”Back i maskin! Back i maskin! Bron går inte upp!”
Men det var redan för sent. I nästa ögonblick slogs masten av mot betongspannet. En ensam fiskare såg till sin förvåning hur segeljollen efter smällen fortsatte motströms med oförminskad fart, mast och segel släpande i eget kölvatten. När farkosten passerade under mannen på bron anade han för ett ögonblick skuggan av ett stort väsen under skrovet, kanske en valfisk i dyigt villovatten.

4. Nybyggen vid kvarnen

”Nybyggen växer som kräftsvulster över hela staden utan att någon vet varför”, anmärkte kaptenen bistert. ”Ingen kan tvivla på att något är fel. Därborta äter sig byggställningarna som bäst in i samma kvarn som ger infödingarna mat.”
Huvudet vaggade i långsam avsmak från sida till sida.

”Och detta var också en gång en av världen ljusa platser.”