fredag 6 november 2015

Läsrapport: bli som folk, Stina Stoor

Friskrivning: Jag läser normalt långsamt. Det hinner jag inte nu när jag ska försöka läsa åtminstone stora delar av sex böcker på en månad. Därmed måste mina omdömen om de Augustprisnominerade böckerna snarare bli mina personliga intryck än regelrätta recensioner. Det är inte alls omöjligt att jag kommer att ändra uppfattning om böckerna senare eller skulle få andra intryck om jag hann gå och smaka på dem lite mer i lugn och ro.




Bok: bli som stor
Författare: Stina Stoor

Att läsa Stina Stoors novellsamling "bli som folk" är som att dricka en rökig whisky, där själva rökigheten är norrländskan som sätter sin prägel på sidorna. Man smuttar och smakar njutningsfullt på varje mening i de nio novellerna. Stoor skildrar det stillastående, eftertänksamma, av världen lätt akterseglade norrländska inlandet med kärlek och exakthet i uttryck och detaljer. Perspektivet är nio- till tolvåringens betraktande av de vuxna och av omgivningen. Jag blir förtjust när novellerna visar sig ha inbördes sammanhang. Det enda jag möjligen kan sakna är slutkläm, någon slags vändning eller insikt på sista sidan som åtminstone jag väntar mig av noveller. Min förväntan kan bero av konvention, för Stoors noveller är njutbara ändå. Som de står får vi levande utsnitt ur en pågående verklighet. Vi går in och vi går ur – allt fortsätter på sin kant.
Mer har en Erik int å säg.
Så.

Inga kommentarer: