Visar inlägg med etikett Eniaken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Eniaken. Visa alla inlägg
söndag 20 oktober 2013
Svamptider
Eftersom flera av testläsarna har frågat så kan jag avslöja att de poetiska namnen på Eniakens svampkluster kommer från den avbildade revolutionära grammofonskivan ""Våren kommer tidigt till kommunen". Jag köpte den på plats i Kina år 1974 i en tid när Mao Zedong fortfarande levde.
Sångernas originaltitlar på skivan är följande (på engelska):
Red guards of the grasslands have seen chairman Mao
I'll sing a song to the party
Spur the grain carts on
The shop assistant comes to our mountain village
Liuyang river
A new song of the herdsmen
The people and their own army
Spring comes early to the commune
Jag har mest översatt titlarna och anpassat dem till Trakorien för att få svampnamnen. Eniaken är en svamp som kräver respekt, eller som jag skrev i ett chat med Ylva Spångberg: "Ni ska kalla mig HERR KANTARELL!". Vad som annars händer demonstreras med tydlighet i Vredesverk.
På förekommen anledning vill jag vidare försäkra att inga anspelningar på Electric Banana Bands "Jag vill bo i en zvamp, annars får jag kramp" finns i romanen.
tisdag 15 januari 2013
Avfyra svampen!
"Förutom glasflottan från Ljushem utmärkte sig ett par pråmliknande farkoster som ankrat upp avsides de andra. De var lastade med sporkluster från Eniaken, hyferermunkarnas jättelika svampbarriär mot Kargom. Klustren påstods kunna döda en människa på tio replängders avstånd genom att skjuta ut en svärm sporer snabbare än någon kunde uppfatta och med så stor kraft att pansar genomträngdes likt siden."
Ni som spelat de gamla spelen vet att det mellan Kargom och munkstaten Nastrôl växer en jättelik svampmur kallad Eniaken. Hyferermunkarna planterade svampen för flera hundra år sedan för att skydda slätterna från de vilda kargomiterna. Ursprungligen hämtad från kontinenten Akrogal har Eniaken förmågan att skjuta sina sporer med sådan kraft att de genomtränger rustningar. Svampmuren, som uppges vara så omfattande att man inte kan kasta en sten över den, fungerar därför både som fysiskt hinder och som ett effektivt minfält.
Nu när det blir krig på Palamux (liksom på flera platser i Trakorien) så aktualiseras användningen av svampen. Jag har därför snokat lite om vilka mekanismer som skulle kunna fungera. En vetenskaplig artikel beskriver hur en svamp som växer på ko-mockor kan accelerera sina sporer snabbare än en gevärskula för att kasta dem en bit bort. Svampens problem är att sporerna måste ätas upp av en ny ko för att kunna spridas, men eftersom kor inte äter sin egen avföring måste sporerna kastas en bit bort. Sporerna är dock så lätta att de nästan genast stannar av luftmotståndet och därför måste utgångshastigheten vara hög - försök kasta iväg en fjäder så förstår ni problemet. Svampen använder en vattenpistolliknande pumpmekanism.
Vanliga ormbunkar kastar istället iväg sporer på samma sätt som en katapult där en arm spänns genom osmotisk deformering av celler.
Joel Haglund pekade mig till en annan artikel där det hävdas att en enda svamp har växt till sex kilometers diameter under många, många år vilket skulle göra den till världens största och äldsta varelse av dem som hittills upptäckts.
Plötsligt känns Eniaken inte längre så osannolik.
Nedan en primitiv kargomitisk bild som föreställer hur Eniaken anfaller en oskyldig yngling medan hyferermunkar tittar fram genom mycelet.
Ni som spelat de gamla spelen vet att det mellan Kargom och munkstaten Nastrôl växer en jättelik svampmur kallad Eniaken. Hyferermunkarna planterade svampen för flera hundra år sedan för att skydda slätterna från de vilda kargomiterna. Ursprungligen hämtad från kontinenten Akrogal har Eniaken förmågan att skjuta sina sporer med sådan kraft att de genomtränger rustningar. Svampmuren, som uppges vara så omfattande att man inte kan kasta en sten över den, fungerar därför både som fysiskt hinder och som ett effektivt minfält.
Nu när det blir krig på Palamux (liksom på flera platser i Trakorien) så aktualiseras användningen av svampen. Jag har därför snokat lite om vilka mekanismer som skulle kunna fungera. En vetenskaplig artikel beskriver hur en svamp som växer på ko-mockor kan accelerera sina sporer snabbare än en gevärskula för att kasta dem en bit bort. Svampens problem är att sporerna måste ätas upp av en ny ko för att kunna spridas, men eftersom kor inte äter sin egen avföring måste sporerna kastas en bit bort. Sporerna är dock så lätta att de nästan genast stannar av luftmotståndet och därför måste utgångshastigheten vara hög - försök kasta iväg en fjäder så förstår ni problemet. Svampen använder en vattenpistolliknande pumpmekanism.
Vanliga ormbunkar kastar istället iväg sporer på samma sätt som en katapult där en arm spänns genom osmotisk deformering av celler.
Joel Haglund pekade mig till en annan artikel där det hävdas att en enda svamp har växt till sex kilometers diameter under många, många år vilket skulle göra den till världens största och äldsta varelse av dem som hittills upptäckts.
Plötsligt känns Eniaken inte längre så osannolik.
Nedan en primitiv kargomitisk bild som föreställer hur Eniaken anfaller en oskyldig yngling medan hyferermunkar tittar fram genom mycelet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)